Geoforum Sverige

Studie: Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata

När kommuner och statliga myndigheter öppnar upp sina data, får fler aktörer enkel tillgång till intressanta och användbara data för effektivisering och innovation. Branschorganisationen Geoforum Sverige menar att riksdag och kommunfullmäktige måste se till att offentlig sektor tillhandahåller geodata – geografisk information och kartor – som öppna data. För att förse beslutsfattare med bra beslutsunderlag tog Geoforum, i början av 2016, initiativ till en forskningsstudie om samhällsekonomiska effekter av en övergång till öppna geodata i offentlig sektor.

Fakta om studien

Geoforum Sverige är beställaren av forskningsstudien Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata. Syftet med studien är att förse beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå med kunskap och fakta som ökar insikten om och förståelsen för potentialen med öppna data, i detta fall öppna geodata.

Studien genomförs på Handelshögskolan i Stockholm och finansieras av Vinnova och Lantmäteriet. Forskningsprojektet har en budget på 600 tkr varav 350 tkr kommer från Lantmäteriet och resterande medel från Geoforum genom Vinnovas utlysning Öppna datakällor.

Ansvarig forskare är Erik Lakomaa på EHFF (The Institute for Economic and Business History Research), Handelshögskolan i Stockholm.

Resultat av studien

De första resultaten från studien presenterades den 15 november 2016 på Geoforum Sveriges konferens Värdet av öppna geodata i Stockholm.

Här hittar du rapporten, ett så kallat "working paper", om forskningsstudien:

Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata

Övergång till öppna geodata ger minst 200 miljoner i vinst

Studien visar att en reform som ger öppna geodata från offentlig sektor är samhällsekonomiskt lönsam. Med en konservativ och försiktig beräkning är överskottet runt 200 miljoner kronor.

Utgångspunkten i beräkningen är att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geodata, samt att aktörer som handläggare, byggherrar, entreprenörer, miljöutredare med flera, enkelt får fri tillgång till dessa grundläggande data av hög kvalitet.

På kostnadssidan finns kostnader för att tillhandahålla användbara geodata och intäktsbortfallet som öppna geodata innebär. På intäktssidan finns den avkastning som geodata som öppna data ger med befintlig användning.

Effektiviseringsvinster i miljardklassen

Öppna geodata kommer dessutom att öppna för nya tillämpningar och en lång rad effektiviseringsmöjligheter inom till exempel ärendehandläggning, offentlig upphandling, samhällsbyggnad, i transportsektorn och miljöarbetet. Det finns miljardvinster att hämta, till exempel inom den offentliga upphandlingen.

Möjliga effektiviseringar och indirekta vinster med öppna geodata är till exempel:

Bättre upphandlingar/ökad konkurrens vid offentliga upphandlingar. Fri tillgång till användbara geodata skulle innebära bättre beräkningsunderlag, vilket ger högre konkurrens och lägre anbud. En procent lägre totala anbudspriser motsvarar cirka 6 miljarder per år
Effektiviseringar av plan- och byggfrågor
– Överblick över byggbar mark/markanvändning
– Förenkling av bygglovsprocesser etc
Effektivare hantering av miljöfrågor
– Det finns siffror på att tillgång till öppna geodata på EU-nivå minskar kostnader för miljökonsekvensbeskrivningar med 2 miljarder EUR årligen (Vickery, 2011)
– mindre miljöpåverkan kan uppnås med bättre information (analyser av geodata) som ökar kunskapen och insikten om vad som behöver göras
Minskat slöseri/lägre risk vid anläggningsarbeten
– Exempelvis vid brunnsborrning, grävarbeten och transportplanering
Minskat behov av licenshantering
– minskad risk för att bryta mot licensregler.

Spridning av resultat

peter eriksson bostads- och digitaliseringsminister på Värdet av öppna geodata

Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson tog emot och kommenterade studiens resultat när det presenterades av forskaren Erik Lakomaa på konferensen Värdet av öppna geodata.

– Det är viktigt att digitalisera och effektivisera plan- och byggprocesserna. Öppna geodata är en av byggstenarna för detta. Denna studie är, tillsammans med Lantmäteriets rapport, viktiga att ha som underlag i arbetet framöver, sa Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister.

I en debattartikel i DN lyfte vi fram studiens resultat. Erik Lakomaa skrev också en debattartikel i Dagens samhälle. Dessutom har Geoforum Sverige och Lantmäteriet spridit resultat från studien på konferenser och via pressmeddelanden, nyhetsbrev och sociala medier.