Smarta städer & landskap

En viktig anledning till att byggprocesser tar lång tid är delvis handläggningstiderna på myndigheter. Lantmäteriets handläggningstider uppfattas av många som särskilt långa. Nu har regeringen beslutat om två uppdrag där myndighetens handläggningstider ska kartläggas för att snabba på processen. Dessutom ska Statskontoret bland annat granska om det är lämpligt att dela upp lantmäteriverksamheten på flera myndigheter.

Efter den omtalade drönardomen som kom i oktober 2016 har nu Justitiedepartementet föreslagit att drönare inte ska omfattas av kravet på tillstånd i kameraövervakningslagen. Förslaget är ett försök till att förenkla för företag som använder sig av drönare i sitt arbete.

Får jag lov? är projektet som arbetar mot automatiserade bygglov. Det har nu fått nya medel – 9,9 miljoner kronor från Vinnova. Målet är att underlätta bygglovsprocessen för medborgare och företag. Projektet leds av Maria Rydqvist från Boverket, och har 25 parter bland kommuner, statliga myndigheter, företag och akademi.

Drönardomen som föll i oktober angående kameraövervakning med drönare har satt käppar i hjulet för många användare. Nu har Datainspektionen tagit fram riktlinjer som kan användas vid bedömning av ansökan om tillstånd till kameraövervakning hos Länsstyrelsen. Riktlinjerna öppnar upp för undantag i lagstiftningen, bland annat för inventering och tillsyn av skog, mark och jordbruk, mätning och dokumentering av landskap för planering och byggande.

En ny dom sätter i princip stopp för drönare. Nu måste alla som använder kameror i sina apparater ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom beslutat att en kamera som är monterad på en drönare kräver tillstånd enligt kameraövervakningslagen. Dessa tillstånd är svåra att få och de begränsningar som kopplas till tillståndet gör att det inte fungerar praktiskt att utföra uppdrag med drönare. Detta påverkar de företag och myndigheter som använder drönare för datainsamling. ULI Geoforum kommenterar här beslutet.