Sverige ligger i framkant när det gäller användning av teknik för att förbättra människors hälsa i städer och nu skapas något unikt, bryggan mellan hälsa och geografiska informationssystem. Ett forskningssamarbete mellan Nya Zeeland och Högskolan i Gävle har öppnat upp nya möjligheter och användningsområden för geodata och GIS. Detta nya forskningsområde har även lett till en masterutbildning i Geohälsa.

Den hälsosamma staden

I ett forskningsprojekt mellan forskare i Nya Zeeland och Högskolan i Gävle har flera viktiga resultat kommit fram. Forskningsprojektet har undersökt hur nya lösningar på hälsoproblem kan skapas med hjälp av geodata i den smarta staden. Tanken med studien har varit att skapa en smart stad där beslut är baserade på insamlade data från ett stort nätverk av sensorer och att undersöka hur ny teknik kan användas för att förbättra människors hälsa i städer.

Det kan handla om allt från luftkvalitet, till ljudnivåer, till människors aktiviteter. Målet är att få en bättre planering av hälso- och sjukvård, högre kvalitet och säkrare hjälp till människor.

Samband mellan luftkvalitet och medicinering

Exempelvis genom att skapa en applikation i telefonen som rapporterar lungpatienters medicinering och hälsotillstånd kan vi utrusta för en bättre vård.  Då appen är geografiskt positionerad, går det även att kontrollera hur patienter rör sig i staden och hur de mår.

Om man samtidigt har sensorer utspridda i staden som mäter luftkvaliteten ser man om det finns korrelationer mellan när patienterna medicinerar mer och när luftkvaliteten är sämre.

– Om man då kan se en sådan korrelation kan man dra vissa slutsatser och använda det som beslutsunderlag vid förändringar i staden, till exempel se över trafikflödet på vissa gator, säger Per Andersson, Processledare Future Position X (FPX).

Bygga ett centrum för forskning

Staden Christchurch på Nya Zeeland har varit med om två stora jordbävningar under de senaste tio åren och ställts inför faktumet att bygga upp en ny stad. Då föddes tanken att bygga den smarta staden, att göra sådana anpassningar i staden som gör att människorna som bor där ska ha det så bra som möjligt.

Christchurch har blivit ett centrum för forskning om smarta städer och under resan etablerades ett forskningssamarbete med FPX och Högskolan i Gävle.

Studenter med helt ny kompetens

Högskolan i Gävle har två väldigt framstående forskningsområden, geografiska informationssystem och hälsa i den bredare definitionen (folkhälsa).

Vi är bra på GIS och vi är bra på hälsa, nu kopplar vi ihop dessa till det nya ämnet Geohälsa. Vi får en bättre planering av hälso- och sjukvård, högre kvalitet och säkrare hjälp till människor, säger Nader Ahmadi, prorektor vid Högskolan i Gävle.

Masterutbildning i Geohälsa

Nu skapas något unikt, bryggan mellan hälsa och geografiska informationssystem. Ett nytt ämnesområde och ett nytt forskningsområde har lett till en ny masterutbildning i Geohälsa

– Det kommer ut studenter med en ny kompetens som inte finns på arbetsmarknaden idag. Jag tror att det kommer att finnas många arbetstillfällen även på en global arena, så som FN, SIDA, etc, säger Per Andersson.

Framtidens städer

Vi lever i en digitaliserad värld där alla är geopositionerade och möjligheterna att samla in relevant information ifrån medborgarna utan att det skulle kosta någonting överhuvud taget, är närmast oändliga.

– Häcken vid övergångsstället där, om den är alldeles för hög så du inte kan se om ett barn springer ut där, det räcker med att tre stycken noterar det. Sedan nästa dag är någon där och klipper häcken.

– Gävle kan vara i framkant här och aktivera sina medborgare på sådana sätt, säger Per Andersson, Processledare Future Position X (FPX).

 Läs mer om projektet Sensing City

Källa: Högskolan i Gävle