Det var många engagerade deltagare som samlades på konferensen Effektiv datainsamling med drönare 2016 på Bygget Fest & Konferens i Stockholm den 29 november. Här fick deltagarna bland annat möjlighet att ta del av Datainspektionens riktlinjer och veta mer om vad dessa innebär, samt nätverka med branschkollegor.
Under dagen presenterade talare vitt och brett om allt från den nya tekniken kring drönare till nya användningsområden. Några av de mest uppskattade talarna under dagen var Göran Andtbacka, chef på räddningsenheten i Stenungsund som pratade om hur de använder drönare i räddningsinsatser. Håkon Andresen, daglig ledare på Geomatikk Survey i Norge, berättade om deras erfarenheter och resultat av att använda oktokopter med laserskanner. Vi passade på att ställa frågor till några av deltagarna som var på plats. Här hittar du deras svar.
Vad är det viktigaste du tar med dig från dagen?
Magnus Alfredsson, Senior Advisor, NCC Infrastructure:
Vad är största nyttan för er med drönare?
– Det hänger ihop med hela digitaliseringspaketet som vi driver nu för att ändra vårt sätt att arbeta för att bli mer effektiva. Att använda drönare och fotogrammetri för att mängda upp hur stora volymer som finns i våra schakt. På så sätt kan vi planera, styra och följa upp på hur mycket vi har sålt.
Hur har drönarbeslutet påverkat er verksamhet?
– Vi har blivit mycket mer restriktiva och tänker efter på vad det är vi ska filma och fota, många av våra projekt utförs i områden där allmänheten inte har tillträde och där är det inte några problem. Men när vi kommer in i stadsnära miljöer så måste vi tänka oss för.
Hur ser du på framtidens användning av drönare?
– Det kommer bara att öka. Det är ny teknik men det är ett stort tekniksprång och vi ser oändligt många möjligheter att kunna kombinera den här tekniken med andra typer av tekniska utvecklingar som vi har, framför allt på IT sidan.
Vad är det viktigaste du tar med dig från dagen?
– Att det finns en positivism, trots domen som kom från förvaltningsdomstolen så tycker jag att man ser många leenden här idag. Alla är övertygade om att det kommer lösa sig och att det här är den teknik som vi behöver i hela samhällsbyggnadssektorn.
Katarina Nylander, COO, Spotscale:
Vad är största nyttan för er med drönare?
– Vi använder drönare för att ta fotografier på nära håll i bebyggd miljö på byggnader och kvarter. Sedan gör vi 3D-modeller av det. Det bästa är att vi kan få bilder från alla vinklar för att sedan kunna göra perfekta 3D-modeller. Den blir visuellt korrekt helt enkelt.
Hur har drönarbeslutet påverkat er verksamhet?
– Än så länge har vi inte flugit i Sverige efter det att domen kom men vi räknar kallt med att på sikt kommer det att lösa sig och man kommer få flyga. Vi har uttalat oss mycket i pressen kring frågan och det har varit det enda positiva med utvecklingen för oss. Vi har även kunder från andra länder som inte faller inom ramen för drönardomen och där kan vi fortfarande processa data utan något hinder.
Hur ser du på framtidens användning av drönare?
– Jag tror att den kommer användas till massor utöver det som vi använder den till nu. När man kan få flyga autonomt och ha drönare som kan flyga i flera timmar utan att behöva ladda batteriet så kan man hitta på massor med saker, exempelvis transportera saker eller kartlägga större områden. Vi skulle till exempel kunna göra en hel stad i 3D om vi inte behöver en pilot för att flyga drönaren utan man kan släppa iväg en hel svärm. Då kan man kartera stora områden och göra hela staden till en perfekt upplöst 3D modell.
Vad är det viktigaste du tar med dig från dagen?
– Dels så tycker jag att det var väldigt bra när Datainspektionen berättade lite mer om domen och riktlinjerna. Det känns ännu mer som att det kommer lösa sig och att man kommer kunna flyga på ett säkert och lagligt sett i Sverige framöver. Sedan var det bra att se var tekniken är på väg och vad man kommer se i framtiden med sensorer och liknande.
Erik Eklund, Spacemetric:
Vad är största nyttan för er med drönare?
– Vi bygger bildhanteringssytem för luft- och satellitburna sensorer. Ett exempel är svenska försvarets UAV 03 som använts i både Afghanistan och Mali. Vi tar emot film från UAV medan den flyger och projicerar detta på en karta. För att operatören ska dels veta var filmen är tagen samt kunna generera ortorektifierade bilder från filmen för senare användning i rapporter.
Hur har drönarbeslutet påverkat er verksamhet?
– Inget skulle jag säga. För UAV är våra största användare inom försvarssektorn och påverkas inte av den nya domen. Vi har några små scenarion där våra kunder inom den agrala sektorn flyger över odlade åkrar, dit har inte allmänheten tillträde och då omfattas de inte av detta.
Hur ser du på framtidens användning av drönare?
– Det vi tror mycket på är att optimera processen, exempelvis om du har en drönare för inspektion så vill du att drönaren själv ska se vad som är fel eller avviker. Operatören ska inte själv behöva sitta och göra bedömningen på bilderna utan drönaren ska ha en form av machine learning.
Vad är det viktigaste du tar med dig från dagen?
– Det är intressant att användningsområdet har mer fokus i år än tidigare år. Lagstiftningen har varit solklar redan innan drönardomen kom så detta kommer bara bidra till att vi får en struktur i dessa tjänster och kan börja arbeta med detta. Presentationen från Stenungsund var jätteintressant om hur man använder drönare under en räddningsinsats samt Tyréns, om hur de använder spelmotorer för att visualisera data. Smart att ta något som redan existerar i en bransch som är betydligt mer omfattande än exploateringsprojekt.
Maria Uggla, Teknisk lantmätare, Stockholm Stadsbyggnadskontor:
Vad är största nyttan för er med drönare?
– Än så länge har vi inte börjat använda drönare, vi är mer här för omvärldsbevakning. Det vi tänker oss är att dels kunna skaffa höjddata genom foto bildmatchning, laserskanning och flygfotografering som underlag för planering och kartering.
Hur har drönarbeslutet påverkat er verksamhet?
– Det som är svårigheterna för oss förutom drönardomen är att vi ligger helt inom kontrollzonen för Bromma. För oss är det därför väldigt intressant med de nya förslagen på eventuella lättnader inom kontrollzoner eftersom att vi har svårt att kunna flyga alls i nuläget.
Hur ser du på framtidens användning av drönare?
– Jag tror att det finns väldigt mycket potential inom många områden som vi sett här men även inom samhällsplaneringsområdet. Vi fotograferar årligen på våren men sedan byggs det på sommaren och vi får våra bilder på hösten. Då ligger vi redan efter. Att kunna skicka upp drönare skulle innebära en stor tidsbesparing och ge bra underlag.
Vad är det viktigaste du tar med dig från dagen?
– Dels frågorna om lagändring och riktlinjer, det är bra att ha koll på hur den utvecklingen ser ut. Sedan har det varit intressant att se vilka som håller på inom branschen och knyta kontakter. Det har också varit intressant att laserskanning har börjat komma mer. Det har jag inte sett så mycket av tidigare.
