Regeringen har genom två nya strategiska regeringsuppdrag beslutat att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte och ett nationellt ramverk för grunddata inom offentlig sektor. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) kommer att leda båda uppdragen som ska genomföras i samverkan med flera myndigheter, bland andra Lantmäteriet. Ett omfattande arbete ligger framför dem.
– Målet är att medborgarna bara ska behöva uppge information vid ett tillfälle. Det kommer underlätta för medborgarna och effektivisera myndigheternas arbete. Fullt utvecklad kommer den nya infrastrukturen att kunna leda till årliga samhällsekonomiska nyttor och besparingar i miljardklassen, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.
Omfattande arbete med ramverk för grunddata
DIGG, Bolagsverket, Lantmäteriet, MSB och Skatteverket är myndigheterna som har fått uppgiften att tillsammans etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen. Det är ett omfattande uppdrag som handlar om att ”göra verkstad” av förslagen i grunddatautredningen som DIGG rapporterade i våras.
Genom ett nationellt ramverk och ett antal utpekade grunddatadomäner ska det skapas förutsättningar för en säker och effektiv tillgång till grunddata. Regeringens mål är att det vid slutrapportering om drygt ett år ska finnas en första version av det nationella ramverket.
Etablering av grunddatadomäner för företag, person och fastighetsinformation och geografisk information ska påbörjas inom uppdragstiden.
Fastighetsinformation och geografisk information
Lantmäteriet ansvarar för domänen fastighetsinformation och geografisk information. I uppdraget ingår bland annat att anpassa, utveckla och förvalta grunddatadomänen utifrån det nationella ramverket, att etablera arbetsformer, rutiner och organisation, samt att samordna arbetet med övriga aktörer som verkar inom domänen, där kommunerna är viktiga.
– Det finns goda förutsättningar att komma långt inom geodatadomänen då vi har god erfarenhet av samverkan och har kommit en bit redan i och med Geodatarådets handlingsplan för Geodatastrategin, säger Lars-Kristian Stölen, som representerar SGU i Geodatarådet och är ledamot i Geoforum Sveriges styrelse.
Vilka grunddata blir öppna data?
Myndigheterna ska också ta fram en långsiktig plan där det ska framgå hur det nationella ramverket och grunddatadomänerna ska utvecklas, vem som ska ansvara för utveckling och förvaltning och om fler grunddatadomäner ska inkluderas i det nationella ramverket.
Det ska också göras en analys av om det ska vara obligatoriskt för hela eller delar av offentlig sektor att följa vissa krav på hantering av data samt vilka åtgärder som krävs för att göra grunddata inom utpekade grunddatadomäner avgiftsfria inom hela den offentliga förvaltningen. Lantmäteriets arbete inom uppdraget om värdefulla datamängder ska särskilt beaktas här.
Infrastruktur för datautbyte
Utöver de myndigheter som har uppdraget om ramverk för grunddata kommer även Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan och Riksarkivet att vara mottagare av uppdraget om att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte.
I regeringsuppdragen ska bland annat gemensamma så kallade byggblock tas fram som förbättrar myndigheternas hantering och utbyte av data, till exempel genom tjänster för säker elektronisk adressering mellan myndigheter eller överenskommelser kring informationsmodeller och tekniska gränssnitt.
Under 2020 ska myndigheterna ha påbörjat utveckling av minst tre gemensamma byggblock för informationsutbyte.
Myndigheterna ska även ta fram långsiktiga planer samt lämna förslag på hur arbetet efter regeringsuppdragen kan fortsätta inom ramen för deras ordinarie verksamhet.
De båda regeringsuppdragen ska slutredovisas senast den 31 januari 2021.
