Med GEOSECMA och ArcGIS som verktyg arbetar Trelleborg med uppströmsarbete för att spåra tungmetaller. När farliga ämnen som kadmium, zink och bly upptäcks i reningsverket börjar detektivarbetet med att finna källan. Se filmen nedan om hur de jobbar.
När man på reningsverket i Trelleborg upptäcker förhöjda värden av skadliga ämnen som tungmetaller så börjar arbetet för kommunens miljöingenjör och GIS-ingenjörer på VA-avdelningen. Med hjälp av GEOSECMA och ArcGIS sammanställs och visualiseras den information som behövs.
I kartan visas dels vilka verksamheter som finns i kommunen som hanterar farliga ämnen, men även data från verksamhetssystemen, som fastighetsdata från GEOSECMA fastighet och information om ledningsnätet från GEOSECMA Ledning VA. Det kan vara information om var ledningarna går, riktning på flöden, var finns brunnar och så vidare – information som är en förutsättning för ett effektivt uppströmsarbete.
– Om man tar sjukhusområdet som exempel, jag kan se på kartan hur avrinningen är och var som är en lämplig plats att ta prov på, så jag får med hela sjukhusområdet. Hade jag bara tagit ett prov var som på gatan hade jag kunnat missa delar av området, förklarar Estelle Larsson, miljöingenjör på Trelleborgs kommun, samtidigt som hon pekar på kartan.
Detektivarbete både vid datorn och i fält
Genom att titta på vilka verksamheter det finns i kommunen som hantera miljöfarliga ämnen, kan Estelle och hennes kollegor via ledningsnätet spåra var det är lämpligt för provtagning, för att få ett så korrekt resultat som möjligt. Så gjorde de när de upptäckte kadmium i reningsverket. I kartan kunde Estelle se att både sjukhuset och reningsverket ofta är källor till den typen av tungmetaller, detta enligt känd forskning.
Därefter kollar de i kartan hur ledningarna går från verksamheterna och därefter tas prov. Skulle flera verksamheter vara kopplade till samma ledning hade arbetet med provtagning fått fortsätta längs med ledningarna mot respektive fastighet. Men den här gången var det inte så, endast proverna i närheten av reningsverket visade höga halter av kadmium.
– Uppgifterna om ledningsnätet och brunnarna har jag ju sen med mig ut genom GEOSECMA webben i paddan, vilket gör att jag slipper springa runt och leta efter rätt brunn, eller skriva ut papperskartor. Det är mycket smidigare med paddan, berättar Estelle.
Provtagningsinformation lagras direkt i kartan
Informationen från provtagningarna lagras och kan sedan visualiseras i kartan tillsammans med den information som finns sedan tidigare. Att ha all information samlad på samma ställen underlättar arbetet med att minska farliga ämnen som kommer till reningsverket.
– Dels kan jag ju utan att behöva byta program faktiskt se värden som varit tidigare, sen vi började med det här. Ska jag dessutom presentera vårt resultat så blir det mycket mer lättförståeligt att visa på kartan – alla inblandade förstår ju då vad man menar. Det är tacksamt och ha med sig i kommunikationen med verksamheterna med, förklarar Estelle.
