Nu ska SGI, SGU och Trafikverket leta efter den känsliga kvickleran med hjälp av helikoptermätningar. Nästan alla lerskred i Norge och Sverige som fått förödande konsekvenser – förlorade människoliv, personskador och förstörd infrastruktur – har varit kvickleraskred.

Bildkälla: swedgeo.se

Identifiering av områden

För att minska risken för stora skredolyckor i framtiden behöver man kunna peka ut områden där kvicklera förekommer. Den enda säkra metoden för bestämning av kvicklera är genom upptagning av ostörda prover i fält och bestämning av sensitivitet på laboratoriet. Det finns därför ett stort behov av att utveckla yttäckande metoder för att identifiera områden med kvicklera.

Fyra försöksområden

I myndigheternas projekt, som finansieras av MSB, ska en kostnadseffektiv metodik för att kartlägga utbredning av kvicklera utvecklas. Projektet kommer att testa metodiken inom fyra försöksområden; två i Göta älvdalen, ett i norra Bohuslän samt ett i Ångermanälvens dalgång, där man genom tidigare geotekniska undersökningar vet att det förekommer kvicklera. Försöksområdenas totala yta är cirka 50 kvadratkilometer.

Geofysiska mätningar

Inom varje område kommer först att markens elektriska ledningsförmåga mätas med hjälp av geofysiska mätningar från helikopter. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan minskning av elektrisk ledningsförmåga hos salturlakade leror och förekomst av kvicklera. Dessa mätningar genomförs under 2015. Under 2016 genomförs geofysiska mätningar på marken för att få mer detaljerad information inom kritiska delområden. Till sist, under hösten 2016, utförs geotekniska borrningar och provtagning för att verifiera resultaten av mätningarna.

Metodiken kommer även att omfatta topografiska, hydrologiska och geologiska förutsättningar för bildning av kvicklera.

Projektavslut beräknas till november 2017 då en metodbeskrivning för kvickleraundersökning kommer att publiceras.

Projektet utförs av Trafikverket, Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU) i samverkan. Det finansieras av MSB:s anslag 2:4 för krisberedskap.

Kontaktpersoner

Håkan Nordlander, Trafikverket (huvudprojektledare)
Hjördis Löfroth, SGI (teknisk projektledare)
Lars Rodhe, SGU

Stora kostnader vid skred

Ett av de mest förödande skreden i Sverige är det som skedde 1977 i Tuve i Göteborg där nio personer omkom och 436 personer blev hemlösa. Lerskred ger också betydande skador på vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Skredolyckor i Sverige beräknas kosta samhället ca 200 miljoner kr årligen och i det förändrade klimat vi har framför oss kommer sannolikheten att nya skred inträffar att öka.