Elisabeth Argus är projektledare för Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov, ett av flera projekt inom innovationsprogrammet Smart Built Environment. I dagens samhällsbyggnadsprocess finns det glapp i informationsflödet, dessa glapp vill man med hjälp av projektet täppa igen.

Det är en mängd olika aktörer idag som producerar geodata och byggnadsinformation. Idag cirkulerar informationen i separata kretslopp. Detta projekt ska hitta ett gränssnitt för att integrera geodata och byggnadsinformationsmodeller (BIM). Förutom sin projektledarroll är Elisabeth även egen företagare för BonaCordi och styrelseordförande för branschorganisationen ULI Geoforum.

Dubbelarbete i samhällsbyggnadsprocessen

Ett exempel på glapp i informationsflödet kan vara när utförare av ett byggprojekt ska lämna in en relationshandling. Relationshandlingen visar det verkliga utförandet av till exempel en byggnad i form av ritningar och tekniska beskrivningar i förhållande till projekterad byggnad. Den information som arbetas fram kommer aktörer i nästa fas inte till del på ett smidigt sätt. Detta resulterar i dubbelarbete och långa handläggningstider.

– Jag ser projektet som ett sätt att få ihop informationen från flera olika aktörer till ett gemensamt standardiserat informationsflöde. De olika delarna i samhällsbyggnadsprocessen kuggar inte i varandra och informationen går förlorad. Vi tar inte tillvara det som skapas utan i varje skede börjar vi om, säger Elisabeth Argus.

– Jag tror det finns många som precis som jag tyckte tidigare att standardisering är tråkigt och tar för lång tid men jag har ändrat mindset och ser numera standardisering som någonting att samlas kring. Standardisering skapar nya möjligheter till effektivare arbetsflöde och nya arbetssätt, säger Elisabeth Argus.

Initiativet för en bättre samhällsbyggnadsprocess

Det började januari 2015 med att storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) genom respektive stadsingenjör tog ett initiativ till ett gemensamt projekt, en förstudie för att undersöka nya metoder för att samutnyttja BIM med befintlig 3D-geodata. Under våren 2016 genomfördes förstudien, Strategi för 3D-geodata, med finansieringsstöd från Smart Built Environment. Arbetet med förstudien resulterade i lokalisering av konkreta glapp i samhällsbyggnadsprocessen och utifrån dessa har man dragit upp riktlinjer över vad det fortsatta innovationsprojektet ska fokusera på. Det resulterade i fem olika faser i samhällsbyggnadsprocessen:

1. Ett produktpaket för den tidiga idé- och planeringsfasen
2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D
3. BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning
4. BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd
5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3D-geodata.

Behovet av standardiserade digitala utbytesprocesser aktörerna emellan är stort, speciellt för planering, fastighetsbildning och bygglov som idag till stor del är pappersbaserade och har sekventiell karaktär.

Elisabeth förklarar att efterfrågan av projektets resultat är som störst hos kommunerna och större byggföretag samt fastighetsägare. Sveriges Bygguniversitet har även ett stort intresse och kommer vara drivande i utvecklingen. Kommunerna, i stort, har enligt henne ännu inte i så stor omfattning kommit i kontakt med BIM och då inte kommit till insikt om vilka möjligheter som finns med att arbeta tredimensionellt genom alla de kommunala faserna i samhällsbyggnadsprocessen.

Arbetet framöver med standardisering

Nu när projektets upplägg är fastställt och arbetsgrupperna är bemannade samt att projektet har haft sin kickoff är det dags att dra igång på allvar. Arbetet kommer att bedrivas i fem arbetsgrupper med en bred representation från statliga myndigheter, kommuner och näringsliv (bygg- och fastighetssektorn). De olika faserna kommer drivas regionalt där Göteborg tar första delen av stafetten.

– Jag har medvetet beslutat om en regional fördelning från Malmö i söder till Umeå i norr. Detta för att jag vill ha en förankring i hela landet, säger Elisabeth Argus.

Risker och lösningar

Det största problemet är att hitta resurser som kan frigöra tid för projektet. När städerna är hårt belastade av tillväxt så finns det begränsat utrymme för att delta i utvecklingsprojekt. Ett annat hinder är finansieringen eftersom varje aktör behöver avsätta medel för innovation.

Tidsfaktorn i projektet är central då de olika faserna är beroende av varandra och startar sekventiellt. Om det händer någonting i en grupp så påverkas hela projektets tidsram. Därför diskuterar projektets deltagare regelbundet med varandra. Detta för att hjälpa varandra att minska risken för förseningar.

– Jag har full förståelse för att det är svårt att tilldela resurser för innovationsprojekt. De personer som är engagerade i detta projekt är också hårt belastade i sina ordinarie arbetsuppgifter. Jag vill ändå uppmuntra till att ta chansen när den ges för att få vara med och påverka framtidens arbetsmetoder, säger Elisabeth Argus.

Framtiden

– Jag ser fram emot resultaten ifrån varje grupp. Att vi genom framtagna riktlinjer integrerar BIM och geodata så att vi täpper till informationsglappen, vårdar våra data och ser till att de återanvänds i samhällsbyggnadsprocessens livscykel. Ett obrutet informationsflöde kan spara både tid och mycket pengar, säger Elisabeth Argus.

– Det hoppas jag ska resultera i ökad kunskap och förståelse för samhällsbyggnadsprocessens helhet. Att den information som skapas i ett skede kan återanvändas i nästa steg. Jag hoppas också på ett ökat intresse från landets kommuner och ett ökat engagemang för att delta i innovationsprojekt inom Smart Built Environment, säger Elisabeth Argus.

Projektet ska vara färdigt under andra kvartalet 2018, då ska förslag till riktlinjer och instruktioner för hur man integrerar geodata och BIM vara framtaget. Resultatet ska levereras till projektet Nationella riktlinjer som är ett parallellt projekt inom fokusområdet Standardisering. Man ska även presentera de juridiska aspekterna, både vilka möjligheter som finns med dagens lagstiftning och vilka hinder man kan se. Ett produktpaket ska också levereras med tillhörande instruktioner över vad det är som ingår i produktpaketet. Projektet kommer allt eftersom att förankras löpande med remisser och fokusgrupper.

Vad händer när projektet är klart?

– Då hoppas jag på att det blir ytterligare ett standardiseringsprojekt där man implementerar riktlinjerna som det här projektet har genererat och att alla aktörer arbetar med den 3D-modellen som grund. Borta är den nuvarande processens pdf-dokument i 2D, säger Elisabeth Argus.

Av: Elin Eriksson