Hur kan Sverige positionera sig som en attraktiv nation för utveckling av drönartjänster? Vilka är de största användningsområdena idag och vilka kommer härnäst? Just datainsamling och mätning är områden där drönartekniken kan bidra till att effektivisera processer i samhällsbyggandet. ULI Geoforum och BIM Alliance samlade i slutet av november 2015 aktörer inom drönarvärlden för att sprida kunskap om drönarnas potential och diskutera de regelverk som reglerar drönartekniken.
Vi kan inte flyga men med en drönarens kamera kan vi nå upp högt upp och får överblick. Drönaren är vår förlängda arm som kommer fram snabbt i täta städer eller kan gena i väglöst land. Drönarna kittlar vår fantasi och kreativitet. Med drönarna blir vi nyskapande och drönaren är en symbol för en ny tid med nya lösningar för båda gamla och nya problem.
Drönare kommer att användas för många olika civila och kommersiella ändamål. Filmning, fotografering, inspektion, bevakning, mätning och datainsamling är mogna användningsområden redan idag. Flygfoto används vid byggen, i geografiska informationssystem och vid hantering av naturtillgångar. Det finns uppenbara tillämpningar vid inspektioner och transporter där drönare kan spela en viktig roll och det kommer tillämpningar som vi i dag inte kan förutse.
Konferens om drönare för datainsamling
Just datainsamling och mätning är områden där drönartekniken kan bidra till att effektivisera processer i samhällsbyggandet. Intresseorganisationerna ULI Geoforum och BIM Alliance arrangerade nyligen UAS 2015 – obemannade farkoster för effektiv datainsamling för att sprida kunskap om drönarnas potential och diskutera de regelverk som reglerar drönartekniken.
På konferensen medverkade reglerande myndigheter som Datainspektionen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Flera kommuner deltog och beskrev hur de använder drönarteknik för konkreta arbetsuppgifter inom mätning och datainsamling, framförallt för samhällsbyggnadsområdet. Även företagen fanns på plats och berättade om drönarteknikens fördelar, exempelvis då man vill skapa digitala 3D-modeller av stadsmiljön för till exempel medborgardialog.
Konferensen är ett årligt event, och planeringen för UAS 2016 startar under våren. UAS 2016 äger rum i Stockholm den 29 november.
Drönartekniken – vem tar täten?
ULI Geoforum vill lyfta fram de möjligheter som drönartekniken nu bidrar med samt sätta fokus på det faktum att Sverige behöver ha en agenda för att skapa förutsättningar för utveckling av drönartekniken. Vi har därför intervjuat några aktörer inom drönarområdet om möjligheterna med tekniken och deras syn på vad som ska göras för att gynna utvecklingen.
Hur kan Sverige bli en attraktiv nation för utveckling av drönartjänster?
Här följer några svar på vad Sverige ska göra för att bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential.
Rémi Vesvre, ledningsstrateg, Transportstyrelsen
Foto: Transportstyrelsen
Vad anser du behöver göras för att Sverige ska bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential?
– Den största utmaningen med drönare är att integrera dem i luftrummet som redan används av andra flygfarkoster, och att samtidigt behålla den goda flygsäkerhet som råder i svenskt luftrum. Sen tror jag att drönarutvecklingen hänger mycket på att få allmänhetens acceptans och förtroende, de ska inte behöva vara oroliga för sin integritet och säkerhet. Detta är helt avgörande för hur framgångsrik branschen kommer att bli i Sverige. Forskning och utveckling behöver ett ”drönar-vänligt” klimat, liknande det IT-vänliga klimat som rådde i Sverige under 90-talet.
Vad anser du behöver göras först?
– Det första som måste ske är en anpassning av luftrummet till drönarflygning. Transportstyrelsen arbetar både på nationell och på internationell nivå för att möjliggöra detta.
Vilka är de största användargrupperna idag och vilka kommer härnäst?
– Att använda drönare för att kunna ta bilder och filmer är, och kommer att förbli, ett stort användningsområde. Vi kommer att se nya applikationer som till exempel inspektion av kraftledningar för skada eller inom bevakningsbranschen. Jag har svårt att se att leverans av produkter blir verklighet inom de kommande tio åren eftersom det innebär ”automatiska” flygningar utan pilot vilket är en ännu större utmaning att integrera i det befintliga luftrummet. Däremot kommer vi att se drönare användas av räddningstjänst, polis, sjöräddning och fjällräddning inom några år.
Fredrik Sand, näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare
Foto: Stephanie Wiegner
Vad anser du behöver göras för att Sverige ska bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential?
– I Handelskammarens analys “Släpp fram drönarna” försökte vi belysa drönartjänster, främst i städer. Analysen visar att innan drönartjänster kan bli verklighet så behöver tekniken gå vidare för drönare, flygledning och mycket annat. I förlängningen är det dock lagar och regler som kommer att sätta gränserna för vad som är möjligt.
Vad anser du behöver göras först?
– I dagsläget är det riskfyllt att vänta på EU-reglering, något som dock är önskvärt på sikt. Men man behöver utveckla de nationella reglerna så att tekniken och drönartjänsterna har gynnsamma förutsättningar. Sverige var tidigt ute, men reglerna riskerar att bli omsprungna – i första hand av den tekniska utvecklingen. I andra hand ser vi att regelverken blir en konkurrensfråga: “Vilket är det bästa landet att ta mina idéer, mitt kapital och min utveckling för drönartjänster till?” Jag hoppas att svaret blir Sverige.
Vilka är de största användargrupperna idag och vilka kommer härnäst?
– Flygfotografering verkar vara störst, men då räknas ju inte den stora hobbyanvändningen. För många är det lek, men här finns också en potential för innovationer och teknikförbättring. På kort sikt är det förmodligen flera slags mätningar, inspektioner och datainsamling som kommer att öka - inte bara foto och filmning.
Fredrik Landqvist, vVD, Scior Geomanagement AB
Foto: Olle Melkerhed
Vad anser du behöver göras för att Sverige ska bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential?
– Oavsett vilken bransch man tillhör så behöver man ta tillvara på de möjligheter som tekniken erbjuder och se nyttan för den egna verksamheten. Vidare anser jag att tekniska regelverk måste anpassas så att innovation och användandet av ny teknik främjas.
Vad anser du behöver göras först?
– Jag tycker att en översyn av regelverk och tillståndsgivning för drönarverksamheten bör ligga högt på dagordningen. Antalet drönare blir fler och fler och med det ökar också riskerna för övrig luftfart och tredje man.
Vilka är de största användargrupperna idag och vilka kommer härnäst?
– Aktörer för fotodokumentation, mäklare, fotografer med flera ser ut att vara en stor användargrupp. Den grupp som jag tror kommer att öka mest är räddningstjänsten där jag kan se många och viktiga användningsområden.
Ludvig Emgård, grundare, Spotscale
Foto: Stina Loman
Vad anser du behöver göras för att Sverige ska bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential?
– Snabbt tillgängliggöra flygande genom certifikat eller licens i de områden där affärsmöjligheterna finns. Revidera flygplatsernas kontrollzoner och skapa drönarzoner med olika krav baserat på hur hög risken är. Olika regler och ansvarsskyldighet bör gälla på Sergels torg och Östgötaslätten och Brommas kontrollzon bör ju inte täcka hela Stockholms innerstad från marken och uppåt.
Det behövs också riktade investeringar från statliga instrument i teknik och tjänster kring drönardata. Man bör redan på förhand utreda och testa regelverk för autonoma drönare för att Sverige ska bli en testplats för dessa.
Vad anser du behöver göras först?
Tillgängliggöra flygande för fler som är seriösa och stoppa oseriösa privatpersoner genom regelverk.
Vilka är de största användargrupperna idag och vilka kommer härnäst?
– Idag är fotografering/filmning för inspektion av tak samt fixed-wing flygning över större terränger och landområden de marknader som börjar bli etablerade. 3D-fotografering av komplexa byggnader med detaljerad dokumentation av fasader kommer att bli mer vanligt när marknaden mognat på fastighetssidan. Det kräver idag duktiga och ansvarsfulla piloter som kan manövrera säkert i det urbana landskapet. I framtiden kommer dock drönarna blir bättre på att själva undvika risker.
Flygning med drönare utom synhåll
Många länder vill ta täten och vara platsen där innovatörer testar sina idéer och investerar kapital. Danmark har till exempel etablerat en drönarflygplats för test av drönare och för utbildning av drönarpiloter.
Sveriges framgång inom området kommer att kräva strukturerad satsning på forskning och utveckling, och vi behöver jobba med skydd av integritet och säkerhet på nya sätt samt med modernisering av regelverken.
Särskilt språnget till flygning med drönare som flyger utom synhåll är en milstolpe. Det kommer att innebära nya användningsområden som till exempel övervakning av stora områden och transporter. Att flyga drönare utom synhåll är dock en ny disciplin att mästra både teknologiskt och know-how samt lagstiftningsmässigt. Den som vill bli föregångare behöver mästra detta.
