Artificiell intelligens (AI) har stor potential att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till klimatförändringar. Ett exempel är AI byggd på satellitdata som identifierar skogsskövlingar och möjliggör åtgärder för att skydda dessa kolsänkor. Vinnova och Formas öppnar snart en ny utlysning för att driva på användningen av AI för att möta klimatutmaningen.
VInnovas och Formas satsning handlar om att vidareutveckla forskningsidéer och kunskap som kan leda till att AI används för att minska utsläppen av växthusgaser, men även för att anpassa samhället till de klimatförändringar som inte går att förhindra.
– Tillämpningar av AI har redan nu stor betydelse inom många områden, men när det gäller klimatet har genomslaget varit begränsat i förhållande till potentialen. Syftet med satsningen är att öka användningen av AI för att ge en kraftfull påverkan så snabbt som möjligt, säger Daniel Rencrantz, enhetschef för Innovationsledning på Vinnova.
AI på satellitdata för klimatet
Det finns flera tänkbara användningsområden, allt ifrån industriella processer till samhällsskydd och stora ekosystem i naturen. Med hjälp av AI byggt på satellitdata går det till exempel att identifiera skogsskövlingar i områden som Amazonas och vidta åtgärder för att skydda dessa kolsänkor. Ett annat exempel är att AI med hjälp av data från sensorer och sakernas internet (IoT) kan förutsäga städers energibehov, vilket gör det möjligt att minska klimatavtrycken.
Meningen är att forskning och kunskap inom klimatfrågor och AI ska mötas i nya samarbeten.
Samverkan för att möta klimatutmaningen
– Utlysningen är öppen för förslag inom alla områden, där projektens möjlighet att leda till betydande utsläppsminskningar, eller till viktiga samhällsanpassningar för att klara klimatförändringarna, är en viktig del vid bedömningen, säger Mattias Blomberg, koordinator för innovation på Formas.
I projekten ska flera parter samverka. Organisationer som vill använda AI för att minska utsläppen eller möta klimatförändringar ska ha en aktiv roll i projekten, såsom företag eller offentliga aktörer.
Finansiering kan sökas på upp till 80 procent av projektets stödberättigande kostnader. Projekten kan drivas under mellan två och tre år och bidraget kan hamna på mellan fem och sju miljoner kronor.
Satsningen är en del av det nationella forskningsprogrammet om klimat. Vinnova och Formas satsar tillsammans 90 miljoner kronor i utlysningen fördelat på två ansökningstillfällen. Den första ansökningsomgången öppnar i april.
