Klimatutmaningen är en ödesfråga där städerna har en avgörande roll. Från norr till söder beviljas nu nio städer finansiering till kommunala projekt som kan snabba på klimatomställningen. Digitalisering och medborgarengagemang är viktiga komponenter i flera av projekten som ska hjälpa kommunerna att bli klimatneutrala till år 2030.
Det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities ger finansiering om 35 miljoner kronor till kommunerna Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. De tar nu sig an uppgiften att bli klimatneutrala till 2030. Det ekonomiska stödet matchas med samma belopp från städerna, vilket ger projekten en total budget om 70 miljoner kronor.
– Med denna satsning vill vi tillsammans med städerna och deras partners mejsla fram innovationsinsatser som ger snabba och kraftfulla effekter för att uppnå klimatneutrala städer 2030. Men det är också helt nödvändigt att insatserna ger ett gott liv åt alla i staden, säger Viable Cities programchef Olga Kordas, som också är forskare på KTH.
Projekten inleds i september 2019 och löper över två år. De delfinansieras vardera med mellan tre och fem miljoner kronor. Satsningen är inspirerad av det arbete som pågår inom EU med så kallad missionsdriven innovation. En grundidé är att inrikta forskning och innovation mot en visionär men konkret målsättning – Klimatneutrala städer 2030 – som kan samla många krafter och leda till banbrytande systemförändringar.
– Städerna som beviljats stöd ska ta fram handlingsplaner med ett helhetsgrepp om klimatomställningen och bygga tvärsektoriella innovationsteam med mandat och förmåga att påskynda omställningen till den klimatneutrala staden år 2030, säger Susanne Karlsson, enhetschef på Energimyndigheten.
Digital tvilling och visualisering
Bland inslagen i de ambitiösa handlingsplanerna för klimatarbetet finns spännande exempel på hur städerna ska arbeta med digitalisering, visualisering och medborgarengagemang. Exempelvis kommer Göteborg att nyttja klimat- och beteendedata i en digital tvilling av den fysiska miljön som en katalysator i omställningsarbetet. Ett annat exempel är Uppsala där man kommer att implementera nya IT-verktyg för visualisering för ökad medvetenhet.
– Utöver de enskilda städernas projekt kommer även insatser göras för att städerna ska kunna arbeta tillsammans och dra nytta av lärdomar och insikter för snabbare klimatomställning. Vår gemensamma ambition är att vi ska inspirera världens städer, berättar Olga Kordas.
Viable Cities är ett program inriktat på innovation för smarta och hållbara städer. Det är ett av 17 strategiska innovationsprogram som får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sverige att ta en ledande roll i att bidra till transformativa systemförändringar för att lösa globala samhällsutmaningar. Viable Cities samordnas av KTH.
Kort om projekten
Göteborg: Projektet inriktas på en datadriven klimatomställning för det goda livet i Göteborg. En viktig del i detta är nya systemlösningar kopplat till mobilitet som kan minska klimatpåverkan och ge förutsättningar för en anpassningsbar styrning av staden. En viktig ambition är att addera mer klimat- och beteendedata till modellen som kallas ”Virtuella Göteborg”, d.v.s. stadens digitala tvilling av den fysiska miljön. Man vill också nyttja den digitala tvillingen som katalysator i omställningsarbetet.
Malmö: Malmö stad ska i detta projekt samla interna och externa intressenter i ett innovationsteam för att tillsammans skapa en målbild som möjliggör klimatneutralitet i Malmö till 2030. Innovationsteamet ska även arbeta fram en agil handlingsplan för hur målen ska nås. Projektet har ett särskilt fokus på medborgarengagemang. Inom projektet ska även undersökas vilka digitala verktyg som redan finns, och vad som behöver utvecklas, för att accelerera omställningen till en klimatneutral stad 2030.
Lund: För att utveckla ett smart och klimatneutralt Lund 2030 kommer ett innovationsteam att bildas som består av designbolag, forskningsinstitutioner och ett tvärsektoriellt team centralt placerade i kommunen. Detta team ska tillsammans med en innovationskartläggare leverera en färdplan för hur Lund kan bli klimatneutralt till 2030.Teamet ska leverera minst fem koncept med stor potential att bidra till klimatneutralitet till 2030 och som bygger på medborgares behov och med digitalisering som en möjliggörare.
Järfälla: I Barkarbystaden i Järfälla växer en helt ny stadsdel fram, med tusentals planerade bostäder och arbetsplatser. Projektet vill göra Barkarbystaden till en förebild för klimatneutrala städer och tar avstamp i Järfällas koldioxidbudget och fokuserar på områdena mobilitet och byggnation. Ett antal pilotprojekt ska ge ökad kunskap och en handlingsplan för Barkarbystadens fortsatta utvecklingen mot klimatneutralitet. Resultatet förväntas fylla flera kunskapsluckor inom klimatneutral samhällsplanering och är användbart för stadsutvecklingsprojekt i hela Sverige.
Stockholm: Projektet i Stockholm syftar till att förbättra städers förmåga att hantera de komplexa beslutssituationer som uppstår och finna lämpliga åtgärder för minskade utsläpp. Ett innovationsteam med kommun, akademi och näringsliv etableras som motor i omställningsarbetet. Ett digitalt beslutsstöd med simulering och visualisering av stadens energi- och transportsystem möjliggör en överblick av åtgärders konsekvenser och ytterligare behov. Verktyget bygger på befintliga data från en mängd aktörer i Stockholm, men är generellt tillämpbart, och inkluderar scenarioanalyser av olika åtgärders konsekvenser.
Uppsala: Uppsala kommun och nätverket Uppsala klimatprotokoll ska ta fram en handlingsplan för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2030. Projektet ska 1) implementera nya IT-verktyg för visualisering i syfte att öka medvetenheten och stimulera ett brett deltagande i arbetet med att ta fram och sedan genomföra klimatfärdplanen, 2) utveckla tvärvetenskapliga och tvärsektoriella innovationsteam med akademi, näringsliv och samhälle för att göra Uppsala och Bergsbrunna till en internationell förebild som testbädd för hållbar stadsutveckling.
Umeå: Projektet för ett smart klimatneutralt Umeå 2030 utgår från ett konsumtionsperspektiv på stadens klimatpåverkan och inkluderar utsläpp inom och utanför Umeås geografiska gräns. Insatser inriktas på fyra hotspots för att minska hushållens klimatpåverkan: 1. Resande (flygande samt bilanvändning), 2. Livsmedel (köttkonsumtion, mjölkprodukter samt matsvinn), 3. Boendeenergi 4. Kläder och möbler. Arbetet involverar även utvecklingen av två helt nya stadsdelar, Tomtebostrand och Norra Ön, som båda har ambitionen att vara internationella hållbarhetsförebilder.
Växjö: I detta projekt vill Växjö kommun samverka med aktörer i samhället för att ta fram en handlingsplan och metoder för omställningen till ett samhälle med låg klimatpåverkan. Projektet ska jobba med helhetsbilden för ett klimatneutralt Växjö, men också fördjupa sig områdena byggnation och transport. Inom projektet kommer digitala verktyg att skapas och testas med fokus på att förbättra insikt av befintliga utsläpp samt att tillåta planera och jämföra olika lösningar och scenarier som behövs för att nå klimatneutralitet 2030. Projektet kommer också att arbeta med “tankesmedja” som ska fungera som ett lokalt klimatråd som följer, stödjer och driver på det lokala klimatarbetet.
