För första gången har en nationell kartläggning av landets skolgårdar genomförts. Studien undersöker hur stora skolgårdarna är och hur mycket de har förändrats under åren 2014-2017. Den visar att barnen får allt mindre skolgårdar att leka på och att det är stora skillnader mellan olika delar av landet.
– Den här typen av kartläggning hade inte varit möjlig utan det mervärde som skapas av att kombinera detaljerade geodata med registeruppgifter, säger Stefan Svanström, GIS-expert på SCB.
I samband med Boverkets arbete under 2014 med regeringsuppdraget om en vägledning för barns och ungas utemiljö uppmärksammade Boverket att det finns en brist på statistik över barn och ungas tillgång till staden.
Ungefär en 1 miljon barn går i grundskolans förskoleklasser upp till årskurs nio, och en stor del av dessa barns vakna tid tillbringas i skolan och därmed på skolgården under rasterna. Men det har saknats en nationell bild av hur utemiljön sett ut.
Detaljerade geodata kombinerade med registeruppgifter
Under 2015 genomförde SCB en pilotstudie där man prövade hur skolverkets register tillsammans med uppgifter från SCB och geodata via geodatasamverkan kunde samverka för att beskriva utemiljön för landets grundskolor. Nu har studien skalats upp för hela landet och denna kartläggning är den första i sitt slag; den hade inte varit möjlig utan det mervärde som skapas av att kombinera detaljerade geodata med registeruppgifter.
Stefan Svanström och Jerker Moström, GIS-experter på SCB, har tagit fram metoden och genomfört denna unika kartläggning. De datakällor som de använt sig av är geodata via Geodatasamverkan, register från SCB och Skolverket samt fjärranalysdata.
Allt mindre skolgårdar
–
I vår studie har vi kunnat se hur antalet kvadratmeter per elev både påverkas av större elevantal på skolan men också av att skolgårdar byggs om och förtätas. När dessa sammanfaller och tillfälliga paviljonger byggs, tillsammans med att antalet elever ökar på skolan, så blir effekten desto större. Friytan per elev är som minst i landets större städer där konkurrensen om marken är som störst, säger Stefan Svanström på SCB.
Arbetet har genomförts av SCB på uppdrag av Boverket och i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Skolverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Tankesmedjan Movium.
Resultat i karttjänst
Igår, den 28 maj, presenterades resultaten av studien på ett sedan länge fullbokat frukostseminarium.
Här hittar du rapporten som heter Grundskolor och friytor – Nationell kartläggning och uppföljning av grundskoleelevers tillgång till friytor 2014-2017.
Du kan också ta del av resultatet kommunvis i en karttjänst.
