Elisabeth Häggquist vid Luleå tekniska universitet
Stora skillnader i hur kommunerna använder geodata som beslutsstöd

Det finns stora skillnader i hur svenska kommuner använder geologisk information och annan geodata som beslutsunderlag. Bättre stöd till tjänstemän skulle kunna öka användningen och leda till högre kvalitet på besluten, visar en ny avhandling från Luleå tekniska universitet.

Okunskap gör att geodata inte används 

– Geologisk information som exempelvis kartor spelar en avgörande roll för att möta utmaningar inom hållbar utveckling. Men informationen som finns tillgänglig används inte, säger Elisabeth Häggquist som nyligen disputerat med sin avhandling vid Luleå tekniska universitet.

I sin avhandling har hon bland annat undersökt om det finns intresse av mer geologisk information relaterat till dricksvattenkvalitet. I en av studierna där hon undersökte användningen av geodata i svenska kommuner visade det sig att nästan en av tre tillfrågade inte visste att det finns så pass mycket information tillgänglig, och inte heller vem de bör kontakta om de vill veta mer.

Geodatasamverkan kan göra en insats

Elisabeth Häggquist säger att enskilda användares behov inte uppfylls och att det behövs bättre instruktioner så att den som är ovan att använda geodata kan ta till sig den. Enligt henne är det rimligt att detta arbete görs genom Geodatasamverkan som samordnar hanteringen av geodataförsörjningen i Sverige.

– Bättre instruktioner skulle göra att den som hämtar hem geodata lättare kan börja använda den. Ett system som beroende på anställdas arbetsuppgifter kan föreslå vilka produkter användarna kan ha nytta av skulle göra det lättare för svenska myndigheter att synliggöra den tillgängliga informationen.

Felaktiga beslut en risk om geodata inte används

Alla kommuner ska ha samma grundtjänster för sina medborgare och behöver fatta likartade beslut. Kommunerna använder mycket data i sitt arbete och det är naturligt att det är här insatser görs för att öka användningen, menar Elisabeth Häggquist.

Dagens skillnad mellan hur kommunerna nyttjar tillgängliga geodata kan innebära sämre kvalitet på besluten.

– Hur geologisk information används skiljer sig mellan samma typ av befattning mellan kommunerna. Det indikerar att det inte är samma processer även om de ska hantera samma frågor. Flera av de som deltagit i undersökningen uttryckte att de vill kunna känna sig säkrare i att de har rätt information när de sammanställer beslutsunderlag, säger Elisabeth.

Här finns avhandlingen The Economic Value and Use of Geological Information.

Läs mer om avhandlingen på ltu.se