Vad kan geodesi, GIS och BIM bidra med i ett hållbart samhällsbyggande, och vilka forsknings- och kunskapsbehov finns det? Det svarar geodesiprofessor Anna Jensen på i senaste nyhetsbrevet från KTH geodesi och satellitpositionering. Geoforum Sveriges vd Susanne Nellemann Ek frågade professorn. Kommer nästa fråga från dig?
”Hej Anna, med fokus på hållbart samhällsbyggande – vad ser du att geodesi, GIS och BIM kan bidra med? Vilka forsknings- och kunskapsbehov ser du?"
Som verktyg och även arbetssätt är GIS och BIM viktiga för ett hållbart samhällsbyggande, speciellt när vi ser det i kombination med digitaliseringen och omläggningen från 2D till 3D i hela samhällsbyggnadsprocessen.
Geodesin ger underlaget i 3D, till exempel via terrängmodeller, höjdsystem och geoidmodeller, men även mätmetoder med GNSS för till exempel maskinstyrning och utsättning i 3D. I förening kan detta bidra till en mer kostnadseffektiv samhällsbyggnadsprocess. Med de nya verktygen och ett arbetsflöde i 3D kan vi på ett bättre sätt tänka in och ta hand om utmaningar som konsekvens av klimatförändringar i samhällsbyggandet.
Stort utbildningsbehov
Kunskapsbehovet – behovet för utbildning – är stort. Att arbeta i 3D kräver ett annat arbetssätt och ett annat dataflöde än arbete i 2D. För geodatasektorn är BIM nytt, och på samma sätt är 3D-GIS och geodesi nytt för de som jobbar med design och projektering i BIM. Smidigt informationsutbyte mellan dessa arbetsområden är viktigt, och det kräver kunskap om andra steg i processen än det man själv arbetar med. Det ger ett behov för utbildning och fortbildning.
Forskning på datakvalitet och mätmetoder
Inom forskningen måste vi utveckla nya metoder och underlag för nya verktyg. Vi kan mycket i dag, men med digitalisering av hela samhällbyggnadsprocessen får vi ett ökat behov av kunskap om, och lagring av, kvaliteten i (geo)data. Beskriven kvalitet genom objektens livscykel blir viktigare. Forskning om detta och forskning som kan leda till reducerad lägesosäkerhet är viktig.
Till det hör också forskning i fysikalisk geodesi som bland annat kan ge os bättre geoidmodeller och därför bättre höjdbestämning med GNSS. Men även forskning om geodetiska mätmetoder är viktig för att kunna reducera lägesosäkerheten vid inmätning, utsättning, 3D-modellering, maskinstyrning etc.
Slutligen vill jag nämna forskning inom satellitgravimetri. Där kan observationerna (av jordens gravitationsfält) användas för att skatta massförändringar i jordytan, till exempel på grund av ändringar i grundvattenståndet. Detta är också ett viktigt forskningsämne och det är ett av geodesins bidrag till arbetet inom samhällsbyggandet med effekterna av klimatförändringar.
Anna Jensen, professor i geodesi på KTH
Fler nyheter finns i senaste nyhetsbrevet. Här hittar du nyhetsbreven från KTH Geodesi och satellitpositionering.
Blir det din fråga som kommer med i nästa nyhetsbrev?
Mejla Anna Jensen om du har en fråga eller vill prenumerera på nyhetsbrevet.
