Inom programmet Smart Built Environments fokusområde, Forskningsplattform, samverkar fem forskargrupper i tre forskningsteam för att bygga kunskaper om effekterna av ökad digitalisering och industrialisering inom samhällsbyggnadssektorn. Nu är de tre forskningsteamen uppstartade.
De fem forskargrupperna kommer från KTH, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet och Luleå tekniska universitetet och samverkar i tre forskningsteam med syftet att bygga kunskaper om effekterna av ökad digitalisering och industrialisering inom samhällsbyggnadssektorn. Arbetet sker i samverkan mellan högskolorna och med företag och organisationer aktiva inom fastighetsbildning samt hus- och anläggningsbyggande.
Både doktorander och seniorforskare kommer att utgöra forksningsteamen som med tre olika fokus, på geodata, BIM samt industriella processer, ska arbeta fram kunskaper kring hur företag och organisationer kan hantera risker och möjligheter på struktur, organisatoriska och tekniska förändringar skapade av ett obrutet informationsflöde. Projektet fick klartecken i slutet av förra året med avsikten att pågå till och med 2021.
– Vi har valt att fokusera på användning av BIM-modeller i kommunerna till 3D-fastighetsbildning och digitala markmodeller i Trafikverkets verksamhet. En utmaning är att koppla ihop referenssystemen för BIM/CAD och geodesi/geodata/GIS samt att kunna ”zooma sömlöst” mellan dessa, säger Anna Jensen som är professor i geodesi på KTH.
Risker och förändringskrav
Nyckeln till en framgångsrik förändring är att hålla en gemensam informationsstruktur. Ett obrutet informationsflöde med affärsdrivna tillämpningar inom BIM, Geodata och industriella processer skapar fördelar för företag, brukare och samhället. Forskningsteamens arbete kommer därför att stödja existerande informationsstrukturer så långt det är möjligt, till exempel CoClass/BSAB. Det obrutna informationsflödet kommer att kräva förändringar, sedan långt tillbaka fungerande strukturer för informationsöverlämning, relationer mellan aktörer mellan och inom projekt, organisationsformer för projektens genomförande innebär att forskningsteamen också ska vända på stenarna när det gäller risker och förändringskrav som det digitaliserade arbetssätten kan innebära.
– Vi tittar på riskhantering i en digitaliserad process med speciellt fokus inom beständighet och fuktskador. Utmaningen ligger i att varsamt utveckla BIM-baserade riskvärderingssystem som kommer till praktisk nytta för hela branschen då dagens sätt att hantera riskgradering inte är något man pratar öppet om eller delger på ett öppet sätt, säger Miklos Molnar som är universitetslektor i konstruktionsteknik på Lunds tekniska högskola.
– Vi fokuserar på nyttan med industrialisering. Vi är intresserade av företagens förmåga och därmed också riskerna och förändringskraven på värdekedjorna till att samtidigt hantera kundanpassning och standardiserade prefabricerade lösningar. Vi kommer att undersöka effektiviteten i olika typer av värdekedjor, den mest kundanpassade, den snabbaste och den minst miljöbelastande genom en BIM-baserad plattformsmodell, avslutar Lars Stehn som är professor i industriellt och hållbart byggande på Luleå tekniska universitet.
