Sverigeflagga på ett hus i en gränd
Öppna myndighetsdata kan ge 21 miljarder i samhällsnytta

Att tillgängliggöra vissa myndighetsdata som öppna data skulle ge en enorm samhällsnytta. Nu har Lantmäteriets slutrapport om särskilt värdefulla data kommit. Nyttoanalysen, som utökats sedan delrapporten, visar att nyttan för samhället skulle bli 10-21 miljarder kronor årligen. I rapporten presenteras också en finansieringslösning.

En del av de data som svenska offentliga organisationer tillhandahåller finansieras idag av avgifter från de personer och företag som vill använda dem. Men om dessa data i stället släpptes fria utan avgifter skulle en enorm samhällsnytta uppstå. Det visar slutrapporten från Lantmäteriet, som på uppdrag av regeringen bland annat har undersökt vilka konsekvenserna skulle bli om särskilt värdefulla datamängder tillgängliggörs avgiftsfritt.

– Vår analys visar att öppna och avgiftsfria myndighetsdata skulle kunna ge samhället ett mervärde på 10-21 miljarder kronor årligen, säger Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg.

– Men för att myndigheternas data ska kunna flöda fritt krävs en förändrad och långsiktigt stabil finansieringsform. Anslagen till offentlig sektor skulle behöva höjas med ungefär 550 miljoner kronor per år, vilket innebär att nyttan vida överstiger kostnaden, fortsätter generaldirektör Susanne Ås Sivborg.

För en månad sedan kom delrapporten för uppdraget. I denna slutrapport har Lantmäteriet kompletterat med förslag till finansieringslösningar, en specialstudie kring kommunernas erfarenheter av att tillgängliggöra öppna data samt en utökad nyttoanalys utifrån ett helhetsperspektiv kring öppna data.

– Slutrapporten från Lantmäteriet pekar på en enorm samhällsnytta, som långt överstiger kostnaderna att öppna upp data. För att få fart på detta arbete, när finansieringslösning och lagstiftning är på plats, är det viktigt att offentlig sektor får tillräckligt stöd. Inom både kommuner och statliga myndigheter kommer det att behövas kunskaps- och kompetensutveckling och resurser för att öppna upp och kvalitetssäkra data så att användningen underlättas, säger Sofi Almqvist, Geoforum Sveriges vd.

Nytta för 10-21 miljarder inom fem samhällssektorer

Lantmäteriet listar i sin rapport de myndighetsdata som ska anses som särskilt värdefulla. De finns inom sex kategorier: företag och företagsägande (data om företags form och ägande till exempel), geospatiala data (till exempel adresser och fastighetsgränser), rörlighet (till exempel data om trafikflöden och infrastruktur), jordobservation och miljö (exempelvis data om skog och geologi), meteorologi samt statistik (till exempel data om befolkning).

Nyttoanalysen visar att mervärdet av tillgängliggörandet av föreslagna datamängder uppgår till 10–21 miljarder kronor årligen inom följande fem samhällssektorer:

Samhällsbyggnad

Föreslagna datamängder kan bidra i alla delar av sektorn från planering och projektering till byggnation och drift av byggnader bland annat genom nya, mer effektiva analysmetoder vilka effektiviserar planeringsprocesser avsevärt. Det årliga värdet beräknas till 3000-6240 miljoner kronor årligen. Data kan också leda till bättre kunskap om potentiella kunder vilket möjliggör effektivare användning av fastighetsbestånd så väl som behovsstyrd planering.

Offentlig sektor

Vinster uppstår som ett resultat av att administration och driftskostnader för IT-system bedöms minska genom bättre samordning av IT-system. Genom att tillgängliggöra data avgiftsfritt skulle även datainköp från det offentliga minska. Mer tillgängliga data skulle också kunna bidra till bättre offentliga tjänster, bland annat genom effektivare krishantering. Det totala värdet beräknas till 1110-1700 miljoner kronor årligen.

Areella näringar

Inom skogsbruket har föreslagna datamängder stor potential för planering, inventering och avverkning genom arbetstidsbesparingar och ökad produktivitet. Även jordbruket kan dra stor nytta av de föreslagna datamängderna där geospatiala data och positionering möjliggör effektiviseringar. Stor samhällsnytta uppnås genom mer effektiv användning av jord- och skogsmark där datamängderna förbättrar villkoren för rennäring, jakt, fiske och turism. Särskilt innovativt nyföretagande inom areella näringar är beroende av öppna data och det ökar även möjligheter för sambruk, markbyten och fastighetsaffärer. Det beräknade värdet inom areella näringar är 1100-2870 miljoner kronor årligen.

Informations-och kommunikationstekniksektorn (IKT)

I analysen av IKT-sektorn identifieras stora värden kopplade till förbättrade analysmöjligheter och effektivare drift av IT-system. Som ett resultat av avgiftsbeläggning och tekniska hinder tvingas företag lägga stora resurser på att sammanställa data. Ökad datatillgång kan även stödja start-ups genom att förenkla arbetsprocessen från idé till proof of concept och vidare till investeringar. Det beräknade årliga värdet är 2610-6400 miljoner kronor och studien förutspår även en stark tillväxt bland vidareförädlare som resultat av tillgängliggörande av föreslagna datamängder.

Finans- och försäkringsbranschen

Aanalysen pekar på fyra användningsområden inom finans-och försäkringsbranschen som förväntas skapa stor samhällsnytta. Bland annat uppstår värden genom effektivare arbete mot försäkringsbedrägerier, förbättrade riskanalyser samt effektiviseringar i drift av IT-system och de värderas till 2030-3350 miljoner årligen.

Förlorade avgiftsintäkter största konsekvensen

Lantmäteriets rapport visar att det krävs en förändrad finansieringsform för berörda aktörer för att de föreslagna datamängderna ska kunna tillhandahållas effektivt och utan avgift.

Den totala budgetära konsekvensen för att tillhandhålla föreslagna datamängder som öppna data är cirka 550 miljoner kronor årligen. Av dessa utgörs den största delen av förlorade användaravgifter medan cirka 40 miljoner kronor årligen är investeringar samt andra kostnader som införandet medför.

Av de förlorade användarintäkterna är 85 miljoner kronor sådana årliga avgifter som offentliga aktörer debiterar varandra avseende licensavgifter för föreslagna datamängder. Förlorade användarintäkter från kommersiella aktörer är cirka 430 miljoner kronor.

Förslag till finansieringslösningar

Lantmäteriets rapport lyfter fram behovet av en långsiktigt stabil finansiering för att garantera den offentliga informationsförsörjningen. Vid en omställning från avgiftsintäkter till avgiftsfria öppna data behöver finansieringslösningen säkerställa full finansiering för berörda organisationer.

Myndigheterna i Sverige har i grunden tre primära finansieringsmöjligheter: anslag, avgifter och bidrag. Då syftet med öppna-data-direktivet är att värdefulla datamängder ska tillhandahållas avgiftsfritt, kvarstår primärt anslag och bidrag som möjliga finansieringsvägar.

I förslaget förordas en omfördelning för de avgiftsintäkter som idag debiteras mellan offentliga organisationer kombinerat med att resterande finansieringsbehov täcks av tillskott av anslag via reformutrymmet.

Här hittar du slutrapporten och bilagor

 

Branschkalender

nyhetsbrev platta kaffekopp

lediga jobb, medarbetare vid dator

bli medlem händer med pusselbitar

Följ oss

linkedin logo 70 twitter logo