Lantmäteriet började under förra året, på regeringens uppdrag, kartlägga effekterna av öppna geodata och dess konsekvenser i form av intäkter och kostnader. Redan tidigt konstaterades att en sådan förändring skulle vara till stor nytta för samhället, detta bekräftades av bland annat av Handelshögskolans forskningsstudie som Geoforum Sverige tog initiativ till. Nu är Lantmäteriets slutrapport inlämnad till Näringsdepartementet och Finansdepartementet.
Sedan tidigare har Lantmäteriet öppnat en mindre mängd geodata – den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen. Det gjordes i två steg, 1 juli 2015 och 1 januari 2016. Dock vill Lantmäteriet öppna upp en betydligt större mängd geodata. Det man i till att börja med önskar öppna upp är all geografisk information, adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar.
Samhällsvinster i miljardklassen
En förutsättning för att öppna geodata är att de avgifter som användare idag betalar kompenseras med ett anslag på omkring 130 miljoner per år. Som jämförelse brukar man säga att summan motsvarar kostnaden för att anlägga några få kilometer motorväg. Erik Lakomaa är forskare på Handelshögskolan, och menar att öppna geodata lågt räknat skulle ge direkta samhällsvinster på omkring 200 miljoner kronor. Potentialen till en större ekonomisk utväxling är dock betydande och i mångmiljardklassen, menar Lakomaa. I rapporten föreslår därför Lantmäteriet en anslagssatsning för att kunna öppna geodata. Erik Lakomaas studie är beställd av Geoforum Sverige, och finansierad av Vinnova och Lantmäteriet.
Geodata – mest efterfrågade datan
Rapporten refererar till en studie från EU-kommissionen som pekar på att geodata den mest värdefulla datakällan att öppna upp och göra fritt tillgänglig. Geodata är också en av de datamängder som mest efterfrågas av IT-sektorn. Den är central för innovation och tillväxt, för att effektivisera offentlig förvaltning samt realisera åtaganden som Sveriges satsning på e-förvaltning.
Sverige ligger efter
Lantmäteriet redogör för ett antal områden där privatpersoner, offentliga aktörer och företag skulle gynnas av öppna geodata. I rapporten ingår även komparativa studier av effekterna i våra nordiska grannländer, där samtliga ligger långt före Sverige. Detta trots att Sverige är ett av de länder som investerar mest i offentlig information, som databaser och register. Lantmäteriets kunder och användare har tillfrågats och svaren sammanfattas i redovisningen. Även Geodatarådets slutsatser refereras.
Geoforum Sverige har bidragit
Enbart delar av Lantmäteriets geodata har ingått i regeringsuppdraget. Lantmäteriet har dock valt att även redovisa effekter av ytterligare fastighetsinformation och den geodetiska infrastrukturen som öppna geodata. Lantmäteriet bedömer att även detta ger betydande samhällsnyttor samt att en stor del av fastighetsinformationen samt den geodetiska infrastrukturen skulle kunna göras avgiftsfri/öppen om avgifter ersattes med ett årligt anslag på ytterligare cirka 200 miljoner kronor per år. Geoforum Sverige har bidragit med underlag till Lantmäteriets slutrapport.
Läs mer på Lantmäteriets webb
