Sammanfattning
Många organisationer står inför stora pensionsavgångar (30-50% av hela personalstyrkan) i och med att 40-talisterna, som grupp, går i pension under de närmaste tio åren. Detta berör framför allt offentlig sektor, d.v.s. kommuner, länsstyrelser och statliga verk, då 40-talisterna är överrepresenterade inom denna sektor. Samtidigt som pensionsavgångarna ökar i omfattning har användandet av geografiska informationssystem (GIS) i Sverige ökat ca 30% per år de senaste tio åren. Ökningen är kanske ännu större om man räknar in allmän IT där geografisk informationsteknik är en stödfunktion, t.ex. inom områdena transport- och väginformatik, infrastruktur, byggande och planering. Den Geografiska IT-branschen är under snabb förändring, vilket innebär att både verksamhet och organisationer kontinuerligt anpassas till nya förutsättningar. Många arbetsgivare är fullt medvetna om de faktiska förhållandena, men tror sig ändå kunna ställa om verksamheten och attrahera arbetskraft i framtiden.
Årligen examineras ca 250 högskolestudenter, där Geografisk IT har ett stort inslag (minst 25% av den totala utbildningen). Till detta kommer 50 examinationer från så kallade KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning). En grov uppskattning är att 1000-3000 personer årligen behöver rekryteras till den Geografiska IT-sektorn. Till viss del kommer rekryteringar att lösas genom att anställa personer med annan kompetens eller endast liten kompetens inom Geografisk IT. Vissa organisationer vet inte ens att de verkar inom Geografisk IT. Ett problem är dock att hela IT-branschen har brist på personer med IT-kompetens (idag lindrar dock den befintliga lågkonjunkturen problemen). Därför konkurrerar det Geografiska IT-området med andra områden inom IT-branschen.
Rent kvantitativt utbildas det många med Geografisk IT-kompetens i Sverige. Det är dock stora skillnader mellan olika utbildningar och dess inriktningar. Antalet utbildningar med en ingrediens av Geografisk IT är över 20 st. Är detta bra - troligtvis inte. Många utbildningar har färre än fem examinationer per år. Hur utvecklar man utbildningar och håller kompetens bland lärare när antalet som undervisar inom Geografisk IT understiger 3-4 samt att man inte ägnar sig åt forskning i någon större utsträckning? Möjligtvis kan antalet KY-utbildningar vara i minsta laget, men samtidigt säger vissa arbetsgivare att de inte anställer personal med mindre är tre års högskoleutbildning. Andra är dock övertygade om att produktionspersonal med icke högskolekompetens behövs även i framtiden.
Det kanske största problemet med nyanställningar efter 40-talisterna (framför allt de i ledande positioner) är att 50-talisterna är få och att 60-talisterna framför allt återfinns inom privat sektor. Enligt denna och andras undersökningar prioriteras privat sektor framför offentlig, därför kommer troligtvis inte 60-talisterna att gå över från privat till offentlig sektor. Hur attraherar man duktiga ersättare? Finns de över huvud taget - det krävs ju ofta att man har viss förståelse och kunskap om den organisationstyp man skall leda eller lyfta fram? Svenska kommunförbundet har visat att offentlig sektor har ett stort problem med attraktionskraften. Om antalet personer som verkar i branschen blir färre eller om kunskapsnivån blir lägre kommer branschen att "tappa fart". Vissa saker kommer helt enkelt inte att göras i offentlig regi. Då personerna varken kvantitativt eller kvalitativt räcker till kommer inte den privata sidan att kunna utföra dessa arbetsuppgifter heller.
Omsättning av personal är för branschen och nationen något positivt.
Individen skaffar sig erfarenhet, träffar på olika organisationskulturer och lär sig nya saker. Hög omsättning kan dock påverka delar av en bransch eller en enskild organisation på ett negativt sätt. Inte helt oväntat visade undersökningen att ju högre och mer teknisk utbildning en individ har desto oftare byter denna arbete. Arbetsgivarna anger att den totala årliga personalomsättningen ligger i snitt på 4-6% (nyanställningar plus avgångar) inom Geografisk IT. Omsättningen är högre i privat sektor än i offentlig.
Ett första sätt att lösa några av de nämnda problemen är naturligtvis att rekrytera fler studenter till befintliga eller nya utbildningar. Söktrycket är dock dåligt till befintliga utbildningar och många studenter med dåliga förkunskaper antas till utbildningar inom Geografisk IT. Att förbättra söktrycket och att utbildnings-väsendet börjar samarbeta i nätverk är några steg mot en lösning. Samarbetet bör också utökas mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden.
Arbetsgivarna måste se till att kartlägga sina kompetensbehov, överföra kunskap från äldre till yngre, förbättra attraktionskraften (gäller framför allt offentlig sektor) samt arbeta med andra åtgärder som kan främja rekryteringen till branschen. I denna undersökning anger 49% av informanterna att de inte haft ett PU-samtal de senaste två åren. Detta är en indikator som måste tas på allvar. En arbetsgivare måste inse att det är lika viktigt att rekrytera, behålla, kultivera och avveckla personal. Tar branschen dock till sig problemställningen och arbetar gemensamt för att lösa denna kan nog delar av branschens kommande problem lösas, men troligtvis inte alla.
Författare: Patrik Ottoson, ULI
Pris exkl. moms: ULIs medlemmar 100:-, övriga 200:-.