Sammanfattning
Enkäten "Geografisk information i Sverige 2003" skickades ut till 3322 organisationer, vilka identifierats som potentiella användare av geografisk information. Av dessa besvarade 694 informanter undersökningen, vilket är nästan dubbelt så många som i föregående undersökning år 2000. Av dessa säger sig 613 använda geografisk information eller geografiska informationssystem. Majoriteten av de stora aktörerna har besvarat enkäten. Den första undersökningen genomfördes 1990. Flera olika källor, liksom även de tidigare enkäterna från ULI, visar att användningen av geografiska informationssystem (GIS) har ökat med cirka 30 procent per år sedan dess. Denna undersökning indikerar att detta expansionsmönster består. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns det drygt 38 000 personer (enligt undersökningen) som använde geografisk information i sitt dagliga arbete. Den största ökningen återfinns inom användning av enkla system. Avancerad användning, datafångst, forskning och stödfunktioner ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Användningen är ojämnt fördelad över landet. Det finns en tydlig koncentration av GIS-användande organisationer i befolkningstäta områden, såsom Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. Detta är ganska naturligt eftersom de största användarna återfinns inom samhällsbyggnadssektorn, och samhällsbyggnadsaktiviteter är ju oftast kopplade till befolkningstäta områden. Närheten till statliga myndigheter genererar också stor användning. Exempel på detta är Gävle med Lantmäteriverket och Falun-Borlänge med Vägverket och Banverket.
Informanterna fick möjlighet att definiera inom vilka områden som geografisk information tillämpas och används. De största tillämpningsområdena för geografisk information (fler än 150 organisationer) finns inom planering, projektering, kartproduktion, miljövård, tekniska försörjningssystem, fastigheter, trafik och transport samt vatten och hydrografi. I relativt stor omfattning (50-150 organisationer) används geografisk information inom skogsbruk, undervisning, sport, turism, geologi, hälsovård, IT-tjänster, räddningstjänst och jordbruk.Data tillhandahålls framför allt av offentliga aktörer såsom Lantmäteriet, kommunerna, Länsstyrelsen, Vägverket, SCB, SGU, SMHI och Skatteverket. Det vanligaste sättet att hitta information är genom personliga kontakter eller via Internet. De datamängder som nyttjas mest är adresser, data om skyddade områden, marktäckedata, fastighetsdata, djupdata i vatten, data om jordarter och data om avrinningsområden. Dessa datamängder nyttjas av 350-450 organisationer. Undersökningen visar att dataanvändningen är bred hos de flesta organisationerna.Priset på data från statliga myndigheter och kommuner har alltid varit ett diskussionsämne inom den geografiska informationsbranschen. De flesta statliga och kommunala dataleverantörer har modeller för prissättning och nyttjanderätt. Nästan 400 organisationer i undersökningen anser att de skulle köpa mer data om priset var lägre. Hälften av dessa påstår dessutom att de skulle utveckla fler tjänster. Över 250 organisationer anser att data från statliga myndigheter borde kunna erhållas till uttagskostnadspris. De flesta är dock nöjda med den datakvalitet som tillhandahålls. Endast 25 procent är missnöjda. Man anser då att den största bristen är dålig aktualitet.
Standardisering anses ofta vara en nyckel till ökad, bredare och effektivare användning av geografisk information. Trots detta är användningen av standarder låg i Sverige. Knappt hälften av kommunerna säger sig använda standarder framtagna inom SIS, CEN eller ISO. Bland statliga myndigheter och företag är användningen ännu sämre, endast 25 procent. De flesta vet inte ens varför man inte använder standarder, medan andra tycker att det duger bra med industristandarder för dataformat och databaser. För att lyckas bättre med användningen så måste de stora aktörerna som exempelvis Lantmäteriet vara föregångare anser informanterna i undersökningen. Det är också viktigt att sprida information om standarder samt att ge bättre tekniskt stöd för anpassning av befintliga system.
I takt med att statliga myndigheter och kommuner anpassar sin verksamhet till 24-timmarsmyndighetskonceptet kommer det att ställas större krav på behandling av geografisk information. Ungefär en tredjedel av organisationerna i undersökningen anser att de har etiskt känslig information. Men endast en fjärdedel har några etiska riktlinjer för behandling av denna. En fjärdedel av organisationerna har information eller system som är viktiga för demokratin. Användningen av geografisk information och GIS kommer troligtvis att utvecklas med cirka 30 procent per år de närmaste åren också. Denna utveckling verkar inte plana ut. Bland annat kan användandet i USA ges som referens, där användningen påstås vara 5-10 gånger större än i Europa. Informanterna anser dock att de största hindren för fortsatt utveckling är kostnaderna för information och system samt kompetensbrist och intresse i den egna organisationen. De största nyttorna ser man i kvalitetshöjning och effektivare arbete.
Författare: Patrik Ottoson, Lisa Samuelsson
Pris exkl. moms: ULIs medlemmar 100 kr, övriga 200 kr.