Sammanfattning
Inom området hälsa och i skolförvaltning har inte geografiska informationssystem (GIS) kommit att tillämpas som hjälpmedel i särskilt stor utsträckning än. Eftersom det finns god potential för att effektivisera dessa verksamheter med hjälp av GIS har ULI tagit fram förestående rapport som visar hur tekniken kan tillämpas inom just hälsovård och skolförvaltning.
Rapporten presenterar framförallt exempel på GIS-tillämpningar, samt nyttor som användandet har bidragit till, i sex organisationer i Sverige. Beskrivning av tillämpningar inom hälsoområdet från andra länder redovisas också. Någon undersökning av hur många organisationer som använder GIS inom hälsa och skolplanering i Sverige, eller hur alla förekommande typer av tillämpningar ser ut, har inte genomförts.
Hälsa är ett område som börjar prioriteras internationellt och det skapar efterfrågan på de analyser som GIS underlättar och även möjliggör. Det finns flera politiska initiativ som förbättrar möjligheterna till ökad användning av GIS inom detta område. I och med hälsoområdets befolkningsperspektiv är området i sig självt informationsintensivt och det gör att det är mycket lämpligt att använda denna teknik. Till hälsoområdet kan alla verksamheter knytas som drivs för att på något vis förbättra befolkningens hälsa. Forskare, politiskt ansvariga samt yrkesverksamma inom hälsoområdet kan bland annat använda GIS för att få bättre förståelse för sjukdomsprocesser och annan ohälsa genom att studera geografi ska samband, för att analysera tillgång och tillgänglighet till sjukvård samt för daglig planering och administration inom verksamheter där personalen förflyttar sig mellan olika platser för att ge vård.
I studier inom området epidemiologi kan avancerade geografi ska analyser utföras med hjälp av GIS. Genom att kartera sjukdomar kan geografi ska variationer studeras för att få information om orsak och spridning - vilket kan öka möjligheterna för att bota och förhindra sjukdomar. För bevakning av allmänhetens hälsa kan GIS-tekniken tillämpas för att uppskatta ifall det förekommer kluster av sjukdomsfall och var de är belägna. Sådan information kan också användas i analyser av en sjukdoms geografi ska utbredning i förhållande till förklarande faktorer - företeelser som sammanfaller geografiskt med sjukdomsfallen, exempelvis transportleder och avfallsdeponier.
I hemtjänstverksamhet har GIS börjat användas bland annat i planeringssystem. GIS-funktionerna består av positionering av vårdtagarna och analys av effektivaste färdväg. Schema för vårdinsatserna, inklusive vilken personal som ska användas, optimeras därmed med hänsyn till vårdtagarnas position. Systemen används också för att till exempel hämta information om var vårdtagare med speciella behov finns.
Inom skolförvaltning kan GIS användas för planering av skolskjuts och för att se behoven av skolor, lärare och klasser. För detta nyttjas bland annat information om skolornas läge, var nuvarande och blivande skolbarn bor och prognoser över hur många elever som kommer att finnas i de olika områdena i framtiden. För att till exempel avgöra vilka nya elever som har rätt till skolskjuts kan information från befolkningsregister hanteras i ett GIS för att identifiera vilka barn som ska gå i vilka skolor utifrån upptagningsområden. Närmaste väg mellan skolan i fråga och elevernas bostäder kan beräknas via vägnätet för att se vilka elever som finns inom ett visst avståndskriterium. Så kallade nätverksanalyser används också fördelaktigt för att planera och optimera skolskjutsrutter utifrån information om elevernas bostad och skolschema.
En av fördelarna med att använda GIS är möjligheten att visualisera information, vilket ger bra förutsättningar för kommunikation och spridning av information till allmänhet/föräldrar och beslutsfattare.
De svenska exempel som blir belysta visar på många olika typer av nyttor som uppstått i och med att GIS används som hjälpmedel. De har handlat om ökad förståelse för sjukdomsprocesser genom att systemen möjliggör analyser, att de yrkesverksammas arbete effektiviserats och underlättats samt att verksamheterna effektiviserats och därmed gett ekonomiska vinster. GIS kan ge bra och tydliga beslutsunderlag för planering, vilket beslutsfattare drar nytta av, och i slutändan även medborgarna genom att olika typer av service kan förbättras. GIS har också ökat medborgarnas tillgång till information. Att bredda och öka användningen av GIS som hjälpmedel inom hälsoområdet och skolförvaltning är därför något att sträva efter.
Rätt information och utbildning till rätt målgrupper är av stor betydelse för spridningen av kunskap om nyttorna med GIS inom hälsoområdet och skolplaneringsverksamhet.
Erfarenhetsutbyte och samarbeten när det gäller GIS inom hälsa och skolförvaltning ger bättre förutsättningar för ökad och effektivare användning. Detta skulle kunna bli mycket bättre bland svenska organisationer. Också ökad tillgänglighet till data och teknik, framförallt inom organisationer, skulle kunna leda till breddad användning. Att införa strategier för informationshantering som tar GIS i beaktande är en viktig del i detta.
Anledningarna till att införa GIS, och varifrån i organisationen initiativen har kommit, varierar bland de sex organisationer vars GIS-verksamhet presenteras i rapporten. Vid införande är det bland annat viktigt att projektet är förankrat i alla de delar av organisationen som på något vis berörs, inklusive politisk nivå.
Författare: Lisa Samuelsson, ULI
Pris exkl. moms: ULIs medlemmar 100 kr, övriga 200 kr.