Civilingenjörstudenten Linnea Bergmark har i sitt examensarbete på KTH utvärderat metoder för automatiserad digitalisering av detaljplaner. Här berättar hon om arbetet.

Bakgrund

Lantmäteriet har tagit fram ett proof of concept för automatiserad digitalisering av detaljplaner med hjälp av Sweco. PoCn består av en flerstegsmetod där detaljplanen georefereras, vektoriseras och text och symboler identifieras. Eftersom frågan om digitalisering av detaljplaner är aktuell för många kommuner kändes detta relevant att undersöka i mitt examensarbete.

Om exjobbet

Examensarbetet är utformat som en undersökning med Upplands Väsbys detaljplaner som utgångspunkt, där 75 detaljplaner har digitaliserats med hjälp av metoden. Därefter har resultatet utvärderats utifrån en rad faktorer, genom att jämföra med kvaliteten på detaljplaner som jag digitaliserat manuellt. På grund av tidsbegränsningen kunde jag bara utvärdera de två första stegen av digitaliseringsprocessen, det vill säga georefereringen och vektoriseringen. Dessa steg utvärderades genom att beräkna medelfelet för kontrollpunkter i hörnen av båda kartorna, samt genom vektorernas överlapp, areaskillnad och färgskillnad.

Resultatet

Resultatet visar på stora skillnader i resultat mellan planerna. De detaljplaner som kunde digitaliseras med bäst resultat hade ett medelfel på under 5 meter, men det fanns också en del detaljplaner där felet uppgick till över 100 meter. Den största begräsningen med metoden var att framförallt att georefereringssteget krävde mycket manuell övervakning, så där finns stort utrymme för förbättring.

En annan begränsning är att metoden endast kan hantera detaljplanekartor i färg, och den har svårt att identifiera alla bestämmelser på planytan. Metoden kunde georeferera ungefär 70% av alla detaljplaner i testet, med ett medianfel på 10 meter, och 44% av bestämmelserna kunde vektoriseras.

Undersökningen syftade också till att testa vilka faktorer i underlaget som påverkade resultatet mest, och där var det framförallt huruvida plankartan var svartvit eller i färg. Arean på detaljplaneområdena visade sig också spela stor roll, där små detaljplaneområden gav sämst resultat.

Eftersom metoden är ett tidigt pilotprojekt så var slutsatsen att det finns ett stort potential till förbättring och en möjlig tidsbesparing framförallt vid digitalisering av ett större antal detaljplaner. Eftersom det inte finns något etablerat förfarande för hur kvaliteten på en digitaliserad detaljplan ska utvärderas så har en betydande del av mitt arbete också varit att utveckla en utvärderingsmetod för det, som förhoppningsvis går att bygga vidare på i andra sammanhang där detaljplanedigitalisering behöver utvärderas.

Text av: Linnea Bergmark, student KTH Masterprogram Transport och Geoinformatik. Exjobbet har skrivits på Agima med handledare Mikael Grönkvist.