Hanteringen av data är avgörande för offentlig förvaltnings digitalisering. För att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver också etableringen av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen prioriteras. Det är några av slutsatserna i DIGGs rapport Sveriges digitala förvaltning 2020.
DIGG har tagit fram en rapport som ger en samlad analys och bedömning av digitaliseringen i den offentliga förvaltningen. Rapporten, Sveriges digitala förvaltning 2020, utgår från DIGG:s effektmål för verksamhetsåret.
Effektmålen är att inom offentlig förvaltning uppnå:
- Ökad förmåga till verksamhetsutveckling, återanvändning, samutveckling och innovation
- Ökad förmåga att använda data för att skapa värde
- Ökad digital service och inkludering
- Förbättrad gemensam digital infrastruktur
- Förbättrad styrning mot framtida behov.
Ojämn digital mognad
DIGG:s bedömning är att den digitala mognadsgraden i den offentliga förvaltningen är ojämn. Vissa aktörer har en hög digital mognadsgrad och deltar även ofta i utveckling i samverkan. Hos andra är mognadsgraden lägre och här krävs en utveckling innan organisationen är redo att delta i utveckling i samverkan med andra.
Det finns behov av stöd både för att höja mognadsgraden, men också för att underlätta för utveckling i samverkan med andra, både offentliga och privata aktörer. Detta gäller särskilt arbetet med nyttorealisering. Dessutom finns ett stort behov av stöd gällande juridiska överväganden, inte minst när det handlar om implementering av nya tekniker.
Data för att skapa värde
För att stärka arbetet med data i offentlig förvaltning bedömer DIGG att det behövs gemensamma byggblock och principer som går att nyttja istället för att alla utvecklar egna lösningar som dessutom riskerar att inte passa in i den framväxande förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen som DIGG nu är med och bygger upp.
Idag läggs mycket resurser på att samla in data från privatpersoner och företag istället för att återanvända data som redan finns hos andra aktörer inom offentlig förvaltning. Data är ofta inte tillräckligt väl beskriven eller har dålig kvalitet. Den hanteras inte som den strategiska resurs som den är.
För att nå ännu längre krävs det förändringar i såväl rättsliga, organisatoriska som finansiella förutsättningar. Detta gäller exempelvis avgiftsfria grunddata och krav på att tillgängliggöra och återanvända data. Grunddata, öppna data, Sveriges dataportal och förhållningssättet att arbeta med data som en strategisk resurs är alla viktiga pusselbitar om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Digital service och inkludering
DIGG:s bedömning är att det finns stora skillnader mellan kommuner och regioner i hur långt man kommit i sitt tillgänglighetsarbete, främst på grund av skillnader i resurser mellan olika aktörer. DIGG anser även att Sveriges offentliga förvaltning behöver förbättra och samordna den digitala servicen för privatpersoner och företag. På samma sätt som arbetet samordnas kring exempelvis olika grunddatadomäner behövs det aktörer som samordnar olika sektorer, till exempel arbetsmarknaden eller utbildningssektorn, för att driva på digitaliseringen i en tydligare riktning.
Krav från EU, främst i form av SDG-förordningen som sätter fokus på användarnas behov av en gemensam digital ingång och ”en uppgift en gång”, kommer att kräva en stark samordning som kopplar mot den förvaltningsgemensamma infrastrukturen om Sverige ska lyckas i sitt införande.
Digital infrastruktur eftersatt
DIGG:s bedömning är att den gemensamma digitala infrastrukturen i Sverige länge varit eftersatt och att de initiativ som skett istället har drivits av att kunna lösa ett enskilt problem mellan vissa aktörer eller inom en sektor. En välfungerande förvaltningsgemensam digital infrastruktur är en viktig förutsättning för att kunna utveckla den digitala förvaltningen och för att Sverige ska kunna leva upp till de krav EU ställer för att bli en del av den digitala inre marknaden.
Brist på samordning och styrning har varit hindrande för att få till en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Bedömningen är dock att Sverige nu är på rätt spår och att det nu finns goda möjligheter att komma ikapp andra jämförbara länder och skapa stora samhällsekonomiska nyttor, givet att styrning och ansvarsfördelning kan beslutas och att det finns möjlighet att ta de initialt höga investeringskostnaderna.
Styrning av digitaliseringspolitiken
Digitaliseringspolitiken har tidigare präglats av fragmentering och ett stort självbestämmande. DIGG:s bedömning är att en ambitionshöjning har skett inom detta område och att fokus nu ligger på att öka helhetssynen och konsolidera och standardisera de komponenter och lösningar som behövs i hela eller stora delar av förvaltningen. Denna utveckling bedöms kunna ha stor positiv inverkan på den svenska förvaltningens förutsättningar att tillvarata digitaliseringens möjligheter.
Samtidigt är ansvaret för digitaliseringen fortfarande utspritt och präglat av en hög grad av frivillighet.
För att nå regeringens ambitiösa mål behöver regeringen styra mot en användning av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen och signalera att ett förvaltningsgemensamt perspektiv är viktigt.
