I slutet av januari kom beskedet från EU – offentliga data som är särskilt värdefulla för samhället ska vara avgiftsfria och göras tillgängliga som öppna data. Bland de data som pekas ut finns nationell geodata som Lantmäteriet ansvarar för, till exempel fastighetsgränser, flygfoton, höjddata och kartor. Geoforum ställde några frågor till Mikael Jenssen, funktionschef på Lantmäteriet om beskedet och vad som händer nu på Lantmäteriet.
Öppna geodata är en fråga som Geoforum och åtskilliga andra aktörer har drivit i många år. Från EU:s håll har det länge ställts krav på att offentlig sektor ska göra data mer tillgänglig. Vid årsskiftet kom beslutet om en genomförandeförordning av öppna data-direktivet som nu sätter ytterligare press på medlemsländerna att göra data öppna och avgiftsfria.
– Det som hänt nu är att EU-kommissionen har godkänt ett tillägg till öppna data-direktivet där man pekar ut vilka datamängder som vara öppna och avgiftsfria. Bland datamängderna som pekas ut finns en stor del av den geodata som vi på Lantmäteriet tillhandahåller, men som idag är belagd med avgifter, säger Mikael Jenssen.
Ska vara på plats senast juni 2024
Förordningen är förpliktande och medlemsländerna har 16 månader på sig för genomförandet. EU-kommissionens beslut trädde formellt i kraft i februari vilket gör att Sverige har till juni 2024 på sig. På Lantmäteriet väntar man nu på besked från regeringen kring hur Sverige ska förhålla sig till direktivet och framför allt på hur finansieringen ska säkerställas.
– Vi går lite i väntans tider nu kan man säga. Vi vet vad vi behöver göra och vi planerar för införandet, men vi kan inte påbörja arbetet förrän vi vet att vi har finansieringen säkrad, säger Mikael Jenssen.
Utan avgift och begränsande villkor
EU-kommissionens beslut pekar ut vilka datamängder som är särskilt värdefulla, så kallade high-value data sets. Dessa datamängder ska tillhandahållas utan avgift och med så få begränsande villkor som möjligt. Men all Lantmäteriets data ingår inte i det som nu pekas ut av EU.
– Fastighetsinformation är en datamängd till exempel som inte påverkas av detta. Vi har föreslagit att mer data ska göras tillgänglig för maximal samhällsnytta och Sverige kan nu välja att gå längre än direktivet. Det är dock inget vi vet idag, säger Mikael Jenssen.
Direktivet ställer inte så stora tekniska krav på hur data ska tillgängliggöras, annat än att det ska finnas api:er för överföring från maskin till maskin och möjligheter till bulknedladdning. Mycket har Lantmäteriet på plats men Mikael Jenssen pekar på att man räknar med en kraftigt ökad användning vilket kräver investeringar i bland annat infrastruktur och supporttjänster.
Genomförandeförordningen innehåller också fler datamängder än den geodata som Lantmäteriet hanterar och kommer att påverka fler inom offentlig sektor.
– Mitt medskick här är att alla aktörer inom offentlig sektor nu behöver göra en egen bedömning av hur direktivet påverkar deras verksamhet, säger Mikael Jenssen.
Stora vinster när data släpps fri
Att myndigheters data blir öppna data innebär att vem som helst kan använda, återanvända och distribuera data utan kostnad eller andra förbehåll. Samhällsnyttan har värderats till 10-21 miljarder kronor i tidigare rapporter*.
Mikael Jenssen lyfter kris- och blåljusverksamhet som ett konkret exempel där fria kartunderlag kommer göra stor nytta. Att kunna utgå från ett och samma underlag och inte behöva bekymra sig över om man har rätt att dela med sig av det bästa kartunderlaget till andra vid en kris är en enorm fördel.
– Jag tror också att vi kommer se effekter som vi inte ens tänker på idag i form av innovation och nya produkter och tjänster. Det finns många andra länder som ligger långt före Sverige i den här frågan och där vi kan se många goda exempel på nyttan med att släppa data fri, säger Mikael Jenssen.
*De beräkningarna är dock gjorda på fler informationsmängder än de som nu beslutats.
Läs mer
Geoforums nyhet och kommentar till EU-beslutet om öppna data
Lantmäteriets frågor och svar om EU-kommisionens beslut om öppna data-direktivet
