I fredags publicerades ULI Geoforums debattartikel om öppna geodata i DN Debatt. Här publicerar vi innehållet i artikeln signerad Susanne Nellemann Ek, ULI Geoforum och Fredrik Sand, Stockholms Handelskammare.
"Data är råvaran i den digitala ekonomin. Offentliga myndigheter har under lång tid samlat in och registrerat kartdata som i dag är inlåsta genom att de är avgiftsbelagda. Det är nu dags att öppna upp dessa data så att företag kan skapa affärsmöjligheter och offentlig sektor kan effektiviseras."
"Fri tillgång till offentliga kartdata kan spara miljarder”
Ny rapport. Offentliga myndigheter har under lång tid samlat in och registrerat kartdata som i dag är avgiftsbelagda. Om dessa data görs fritt tillgängliga kan företag skapa affärsmöjligheter och offentlig sektor kan effektiviseras. Vår rapport visar att vinsterna är i miljardklassen, skriver Susanne Nellemann Ek och Fredrik Sand.
Data är råvaran i den digitala ekonomin. Offentliga myndigheter har under lång tid samlat in och registrerat kartdata som i dag är inlåsta genom att de är avgiftsbelagda. Det är nu dags att öppna upp dessa data så att företag kan skapa affärsmöjligheter och offentlig sektor kan effektiviseras. I dag publiceras Sveriges första forskningsrapport om de samhällsekonomiska effekterna av att öppna upp dessa data. Studien visar att en sådan reform i Sverige är samhällsekonomiskt lönsam. De potentiella effektiviseringsvinsterna är i miljardklassen.
Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering men tappar i de internationella jämförelserna. En faktor som påverkar vår placering negativt är att vi i Sverige är mycket senfärdiga med att öppna upp offentliga data. civilminister Ardalan Shekarabi skrev på DN debatt den 1 december bland annat att öppna data behövs för att snabba på digitaliseringen inom offentlig sektor. Våra grannländer har redan öppna kartdata i stat och kommun och det är på tiden att Sverige följer efter.
Vi vill se en övergång till öppna geodata i offentlig sektor – för att det är lönsamt. Vi menar också att det är den viktigaste insatsen för att kraftfullt kunna digitalisera och effektivisera samhällsbyggnadsprocesserna.
Att myndigheters data blir öppna data innebär att vem som helst kan använda, återanvända och distribuera data utan kostnad eller andra förbehåll. Med avgiftsfria och lättanvända kartdata kan plan- och byggprocessen digitaliseras och därmed öka bostadsbyggandet.
Bostadsbristen är det största hindret för fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen och på andra håll i landet. För många företag är kompetensförsörjningen i ett kritiskt läge, och den främsta orsaken är svårigheten att finna bostad åt nya medarbetare. Sverige är helt beroende av att vi får digitala planeringsprocesser för att snabba på byggandet och på så sätt säkra bostadstillfällen.
Forskningsstudien från Handelshögskolan i Stockholm, Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata, visar att det finns tre starka samhällsekonomiska skäl till en övergång till öppna geodata i offentlig sektor:
1. Övergång till öppna geodata ger minst 200 miljoner i vinst
Utgångspunkten i studiens beräkning är att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geografisk information och kartor, samt att aktörer som handläggare av ärenden, byggherrar, entreprenörer, miljöutredare med flera, enkelt får fri tillgång till dessa grundläggande data av hög kvalitet. Med mycket försiktiga antaganden ger öppna geodata samhällsekonomiska vinster om cirka 200 miljoner kronor. Det går därför att med stor säkerhet säga att det vore en vinst för samhället om geodata tillgängliggjordes som öppna data.
2. Effektiviseringsvinsterna ligger i miljardklassen
Med öppna geodata skapas möjligheter för nya tillämpningar och en lång rad effektiviseringsmöjligheter inom till exempel ärendehandläggning, offentlig upphandling, samhällsbyggnad, i transportsektorn och miljöarbetet.
Inom offentlig upphandling där geodata ofta används, finns miljardvinster att hämta. Öppna geodata skulle innebära bättre beräkningsunderlag, vilket ger högre konkurrens och lägre priser i upphandlingarna. En procent lägre anbudspriser med öppna geodata skulle innebära en besparing om drygt 6 miljarder kronor årligen i den offentliga sektorn.
Den entreprenör som har ett uppdrag inom till exempel snöröjning har ett övertag genom att de vet hur lång tid det tar, framkomlighet med mera. Finns däremot data tillgängligt för alla potentiella leverantörer får man bättre förutsättningar för lägre anbud.
Inom samhällsbyggandet skulle tillgång på data om planbestämmelser, restriktioner, kommunikationer och ledningsdragningar leda till effektiviseringar. Tillgång på öppna data skulle också mer generellt kunna underlätta bygglovsprocesser, både för den sökande och för kommunerna.
3. Öppna data viktiga för innovation
I den datadrivna ekonomin skapas nya innovationer när mer data blir lättillgängliga. Lantmäteriet har redan öppnat upp en del av sina geodata. Användningen har både har ökat och breddats. Antalet användare har ökat mer än fyra gånger och användningen av topografiska webbkartans API har femdubblats.
Lantmäteriet har i en rapport till regeringen om effekten av öppna geodata visat på flera mycket intressanta innovationer. I de länder som redan infört öppna geodata finns många nya innovationer som underlättat livet för medborgare och skapat nya affärsmöjligheter för företag.
I Danmark har företaget Septima hjälpt försäkringsbolag att beräkna risker för vattenskador i källare vid skyfall baserat på öppna kartdata och fastighetsdata. Danmark har haft öppna geodata sedan 1 januari 2013.
Studien visar att kostnaderna för att släppa geodata som öppna data är begränsade. Även dagens intäkter för dataförsäljning är försumbara för i stort sett alla statliga myndigheter och kommuner. Ett undantag är Lantmäteriet som har betydande intäkter av dataförsäljning. För att Lantmäteriet ska kunna öppna upp alla sina geodata och kartor behövs en ny finansieringsmodell för myndighetens verksamhet.
Samhället skulle tjäna på att man tillgängliggjorde data som öppna data och i stället finansierade myndighetsverksamhet på annat sätt än genom dataförsäljning. Näringsliv och medborgare ska inte behöva betala för data som tagits fram inom statlig verksamhet.
Flera länder har redan ökat tillgången till geodata, medan Sveriges öppna data släpar efter. Civilminister Ardalan Shekarabi och bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, måste nu reformera hanteringen av geodata i Sverige och göra dem tillgängliga för medborgare och företag. Det är lönsamt och bidrar till att lösa flera samhällsproblem.
Har regeringen vilja och handlingskraft kan det också gå fort. Vi har inte råd att vänta. Släpp data loss!
Susanne Nellemann Ek, vd och kanslichef för ULI Geoforum
Fredrik Sand, Stockholms Handelskammare
