Den artificiella intelligensen är här, men debatten svallar. Är den snabba teknikutvecklingen ett hot eller en möjlighet? Inom samhällsbyggnadssektorn har AI precis börjat tillämpas och kan vara central för omställningen till ett resurseffektivt samhällsbyggande och hållbar förvaltning. Sverige ska inte trycka på pausknappen, vi ska ta initiativet i utvecklingen, uppmanar debattörerna.
Under våren har det kommit två rapporter som är särskilt oroväckande för den svenska samhällsbyggnadssektorn. Den ena rapporten från IPCC pekar på att vi inte kommer att nå våra klimatmål 2030. Den andra från myndigheten DIGG uttrycker att Sverige är inte längre ett digitalt föregångsland för nya disruptiva tekniker som till exempel artificiell intelligens (AI). Samtidigt går vissa forskare ut och varnar för en okontrollerad utveckling inom AI-teknologin, och debatten går varm. Tekniken är redan här, men i vilka sammanhang ska den tillämpas, är den ett hot eller en möjlighet för människan och samhällsutvecklingen?
I samhällsbyggnadssektorn talar mycket för att AI kan vara nyckeln till att kunna reducera utsläppen, nå netto nollutsläpp 2045, och ställa om till resurseffektivt byggande och drift av byggnader och anläggningar. Banbrytande utveckling och tillämpning av AI, Big Data och öppna format hjälper oss att utveckla livscykelprocesserna hela vägen från planering och projektering till förvaltning. Detta är tekniker som öppnar upp för mer avancerad simulering och prognostisering för att utforma goda lösningar och estimera kostnader i tidiga skeden, där stat, region och kommun har ett stort ansvar att använda skattemedel på ett effektivt sätt
Sektorn tar initiativ för kunskapsspridning
IQ Samhällsbyggnad, BIM Alliance och Geoforum Sverige har tillsammans med det statliga strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment tagit initiativ till en AI Arena. Ett kunskapsforum som under ett år har arbetat gränsöverskridande mellan kommun, energibolag och privata bolag. Vi har lyft och delat kunskap från pågående forskning och testprojekt där AI bland annat används för att visualisera och prognostisera inom stadsplanering samt stötta i drift- och energioptimeringslösningar i förvaltningsfasen. Men vi har mycket arbete kvar om vår sektor ska kunna vara en nyckelfaktor i omställningen till ett energi- och resurseffektivt hållbart samhällsbyggande. Lösningen på våra frågor om tillämpningen av AI är inte att pausa och bromsa. Det är viktigt att vi tar initiativet för att även kontrollera riskerna, annars kommer andra styra utan vår påverkan. Lösningen är att öka kunskapen och att Sverige tar ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling.
Blickar vi ut internationellt håller vi alltså på att förlora vår position som ledande inom digitalisering. Av DIGG:s rapport Digitala Sverige 2022 framgår att andra EU-länder har en större andel företag som använder sig av AI och Big Data jämfört med Sverige. Det europeiska målet är att 75% av företagen 2030 ska använda AI, men att vi i Sverige hittills endast har nått upp till 13% av målet.*
Jämfört med övrig svensk industri och tillverkning konkurrerar samhällsbyggnadssektorns aktörer mer regionalt, och historiskt sett har branschen investerat lite i forskning och utveckling. Därför är sannolikheten stor att det i vår bransch är färre än 13% som använder AI.
Vi behöver satsningar för öppna data, forskning och innovation
I rapporten från DIGG framgår att ett område där Sverige presterar särskilt svagt är arbetet med att främja öppna data. En förutsättning för att kunna tillämpa AI är just tillgång till data. Under året har det kommit några förslag i rätt riktning, bland annat öppnar Lantmäteriet upp geodata, kartor, fastighetsgränser och byggnadsdata. Regeringen har avsatt 20 miljoner för att utveckla infrastruktur för att göra data som tidigare bara gick att köpa tillgänglig. Detta är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte!
Digitalisering, AI och hållbarhetsfrågor drivs idag på av eldsjälar. Det krävs ett strategiskt ägarskap och struktur för samordning både från politiker, myndigheter, offentliga- och privata bolag.
Vi efterfrågar tydliga besked och satsningar. Det krävs att regeringen
- vågar låta Sverige följa sina nordiska grannländer och öka tillgången till offentliga öppna data på ett säkert sätt. AI-utvecklingen kräver data av hög kvalitet, det kommer innebära mycket större investeringar än vad som gavs i vårpropositionen.
- tar ett större strategiskt helhetsgrepp och involverar fler parter för digitalisering och AI-användning i samhällsbyggnadsprocesserna. Stöd till sektorns transformation kräver en långsiktighet och föras in i instruktionerna och följas upp i regleringsbreven till Lantmäteriet, Boverket och Energimyndigheten.
- i kommande propositionen för forskning och innovation år 2024 prioriterar och kraftigt ökar anslagen för utbildning, forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn.
Artificiell intelligens har potential att göra svenskt samhällsbyggande både konkurrenskraftigt och hållbart. Men vägen framåt genom en disruptiv och utmanande teknikutvecklingsfas är inte att dra i bromsen. För att nå våra mål - och garantera kommande generationer tillgång till hållbara och attraktiva bostäder och livsmiljöer - behöver svensk politik prioritera samhällsbyggnadssektorns behov och ta ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling för framtiden.
BIM Alliance
Svante Hagman, ordförande
Susanne Nellemann Ek, vd
IQ Samhällsbyggnad
Monica von Schmalensee, ordförande
Anita Aspegren, vd
Geoforum Sverige
Patrik André, ordförande
Sofi Almqvist, vd
* Målen är hämtade från Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030
Den här artikeln publicerades på Di Debatt den 16 maj 2023
