Bostadshus med balkonger
Nya forskningsprojekt inom hållbar samhällsbyggnad

Formas har fördelat 125 miljoner till forskningsprojekt inom hållbart samhällsbyggande. Geodata och GIS används i en stor andel av de 24 projekt som fått forskningsmedel. Det handlar till exempel om visualisering och modellering av luftkvalitet i städer, geolokalisering för bättre matchning mellan individers transportbehov och ruttning av kollektivtrafik, stadsventilation och förbättrade översvämningsanalyser för hållbar samhällsutveckling.

Inom forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har Formas forskarråd beslutat att finansiera 24 ansökningar med totalt 125 miljoner kronor. Syftet med forskningsprogrammet är att få fram kunskap och möjliga lösningar för ett säkert, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle. De forskare som får dela på pengarna arbetar på Chalmers, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Karolinska institutet, KTH, Linköpings universitet, Luleå tekniska högskola, Lunds universitet, RISE, SLU samt Umeå universitet.

Ny kunskap för hållbar samhällsbyggnad

Sverige och världen står i dag inför avgörande samhällsutmaningar som vi behöver möta och hantera för att fortsätta bygga ett modernt och hållbart välfärdssamhälle. Det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande utgår från hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de nationella miljömålen och andra nationella mål inom samhällsbyggnadsområdet.

Resultat från programmet ska komma samhället till nytta, befintlig kunskap ska användas och ny kunskap ska tas fram. Programmet startade 2017 och ska pågå i 10 år. Utlysningen hade två delar: Forskningsprojekt och Synteser.

Delutlysningen Forskningsprojekt fick hela 104 ansökningar och 17 beviljas att dela på 115 miljoner kronor fördelat på åren 2018–2020. Den ursprungliga budgeten höjdes tack vare det stora antalet ansökningar. 

Delutlysningen om synteser handlar om sammanställningar som identifierar etablerad kunskap och kunskapsluckor för att skapa hållbara samhällen. Inom detta område beviljades sju ansökningar. Syntesprojekten är ettåriga och ska bland annat undersöka forskning om digitala beteendeinterventioner för hållbart energibeteende, hållbar grundvattenbaserad vattenförsörjning i städer och landsbygd, förtätning och trångboddhet, biobaserade byggnadsstommar och översvämningsanalyser.

Geodata och GIS i projekten

I flera av projekten används geodata och geografiska analyser. Detta är några av dem:

  • På rätt väg? Kan vi använda oss av geolokalisering av mobiltelefondata för att förbättra matchning mellan individers transportbehov och ruttning av kollektivtrafik (Uppsala universitet)
  • Visualisering och modellering av urban luftkvalitet - påverkan av vegetation, bebyggelsestruktur och trafikemissioner (Göteborgs universitet)
  • Nytt liv i mellan-rummen - en hållbar samverkansmodell för planering av grönstrukturen för social inkludering, biodiversitet och bättre folkhälsa VIVA-PLAN (Sveriges lantbruksuniversitet)
  • Stadsventilation (Högskolan i Gävle) Mer om projektet här.
  • Exponering och tillgång till naturmiljöer med medborgare i fokus: Utvärdering av effekter på psykisk & kognitiv hälsa i den svenska befolkningen (Karolinska Institutet)
  • Hållbar förvaltning av stadens ledningsbundna infrastruktur (Linköpings universitet)
  • Multidisciplinära metoder för att förbättra översvämningsanalyser för hållbar samhällsutveckling i kustområden (Lunds universitet)

Du kommer säkert att kunna höra mer om några av dem på Geoforums konferenser framöver.

Läs mer och se alla projekt på formas.se